Snabbare än en F1-bil - Pininfarina Battista provkörd

Listan över Pininfarina-designade modeller är mestadels italienska som Ferrari Testarossa, men det finns även inslag som Mitsubishi Colt CZC och Ford StreetKa.

Märkets första egna modell är döpt efter grundaren – Battista Farina – och är helt elektrisk. Den delar drivlina med kroatiska Rimac, elbilarnas Bugatti, men bilarna är kalibrerade på helt olika sätt.

Marcus blir frälst av elektriska Battista. (Foto: Automobili Pininfarina)

Världens kraftfullaste produktionsbil

Pininfarina Battista är, tillsammans med Rimac Nevera, världens kraftfullaste produktionsbil –  åtminstone tills Lotus Evija börjar tillverkas.

Det är ett epitet som Battista har snott från ingen mindre än Hennessey Venom F5.

På pappret möts man av siffror som man lätt förknippar med en tidsmaskin. Battista är snabbare till 100 än en Formel 1-bil.

Vår testkörning utgick ifrån Monterey i norra Kalifornien. Vi var där för att gästa Monterey Car Week, och fick som enda media i världen också chansen att provköra bilen i de nordkaliforniska bergen.

Kaliforniens vägar varierar från att vara lika släta som marmor till att lätt förväxlas med en bilväg i en krigszon.

Vägljudet i Battista är påtagligt och att konversera är inte direkt en dans på rosor, en första indikation på att det inte rör sig om en superbekväm lyxelbil utan snarare en hyperbil.

Pininfarina har ägnat mycket tid åt både den exteriöra och interiöra designen på Battista.

Tidlöshet har varit ledordet, föga förvånande för en bil som har utvecklats av ett designhus.

Det gäller även till stor del interiören, vars fokus på skärmar dock distanserar sig från den filosofin.

I övrigt är interiören förarorienterad – bakom ratten sitter man i som en cockpit – alla reglage, skärmar och instrument är utvecklade med hänsyn till föraren.

Körpositionen är nästintill perfekt om man inte är över 190 centimeter.

Ytterbackspeglarna justerar man via skärmarna vilket även gäller sätet samt ratten. Den inre backspegeln är en digital lösning.

I övrigt var interiören i vår testbil en cognacsfärgad läderhistoria som kändes bestämt italiensk.

Färgen på lädret gifter sig väl med den Verde Paradiso-gröna exteriören.

Alla reglage sitter på ratten à la Ferrari – blinkers, vindrutetorkare, höjningssystemet för framaxeln och så vidare.

Utförandet på testbilen – brunt läder med grön exteriör – var minst sagt italienskt. (Foto: Marcus Berggren)

Molto körlägen

Till vänster finns ett vred för körlägena – Calma, Pura, Energica, Furiosa – ordningen dikterar aggressivitet samt effekt.

I räckviddsläget, Calma (lugn), erbjuder Battista ”bara” 650 hästkrafter och som namnet antyder är det en fråga om att maximera räckvidd.

Pura är det så kallade normalläget och även det läget vi inledde vår provkörning i.

Då erbjuds 1 000 hästkrafter – samma som maxeffekten i Bugatti Veyron – och det är läget som man rekommenderas att använda vid normal körning.

I Pura (ren) känns Battista förvånansvärt mjuk och tillmötesgående.

Det som gör den snäppet mer skräckinjagande är dels prislappen, dels vetskapen av vad ens högra fot har tillgång till.

Det krävs inte många meter innan man börjar inse att man sitter i något riktigt, riktigt speciellt.

Att elbilar nästan alltid svarar direkt på förarens input är ingen nyhet, men när det kommer till Pininfarina Battista kan man nästan tro att den är telepatisk.

När vi börjar klättra upp för serpentinvägarna byter jag från Pura till Energica (energisk) – motsvarande sportläget – och då har jag plötsligt tillgång till 1 400 hästkrafter.

De fyra elmotorerna jobbar febrilt med att disponera kraften dit den behövs. Resultatet är en flinkhet som är i paritet med en leopard och bilen är lika responsiv som en kolibris vingar.

En känsla av absolut förtroende för bilen infinner sig ögonblickligen och man kan trycka på riktigt ordentligt utan att det känns tillstymmelsen till utmanande för bilen.

Battista är en bil som har en inlärningskurva av samma rang som en rymdraket, men förarens kompetens överträffas långt av bilens färdigheter.

En av Battistas absoluta paradgrenar är styrningen. Den är lika kommunikativ som Kofi Annan och bakom ratten möts man av en strid ström av information.

Föreställ er ett samtal med den italienska guden av bilkörning. Att bilen kommunicerar väl är en klar förutsättning för att man som förare ska våga pressa på ordentligt.

Den Pininfarina Battista vi körde var en EU-modell. (Foto: Marcus Berggren)

En bokstavlig tidsmaskin

Jag skruvar om vredet till Furioso (rasande) vilket ger mig tillgång till samtliga 1 914 hästkrafter och 2 300 newtonmeter.

Trycker man gasen i botten från stillastående i det här läget möts man av hjulspinn på alla fyra hjul.

Innan jag samlar nog med mod för att trycka gasen i botten i en Pininfarina Battista vankas det emellertid landsvägskörning.

I Furioso-läget räcker det med att ens tänka på gaspedalen innan man helt plötsligt befinner sig i en annan dimension.

Pininfarina Battista gör 0-till-100 på 1,86 sekunder. (Foto: Marcus Berggren)

Nackbrytande acceleration

Jag bestämmer mig för att trycka gasen i botten. Jag kommer knappt halvvägs innan accelerationen blir nästintill överväldigande.

Det bör understrykas att min tidigare erfarenhet av en bil av denna kaliber var bakom ratten på en Bugatti Chiron. Det är samma recept men med olika ingredienser och helt olika upplevelser.

Ännu en raka öppnar sig och då är det dags. Jag saktar ner till 15–20 kilometer i timmen, trycker huvudet mot nackstödet, och stampar gasen i botten.

Jag hade lika gärna kunnat bli överkörd av jumbojet. Upplevelsen är fullkomligt överväldigande och otroligt våldsam.

Att trycka gasen i botten är även beroendeframkallande. Det resulterar i en endorfinkick av guds nåde och adrenalinet rusar likt vattnet i Niagarafallen.

Pulsen tar efter och hade kunnat ge utslag på en seismograf.

Pininfarina Battista känns som en tvättäkta racingbil. Föreställ er en elektrifierad avkomma mellan en Bugatti Chiron och en Ford GT.

Allt kretsar kring körupplevelsen och inga kompromisser har tillåtits. Bakom ratten känns man som en essentiell beståndsdel av bilen.

Battista börjar på strax över 31 miljoner kronor och alla kunders önskemål kan tillgodoses. (Foto: Marcus Berggren)

En ljudbild som heter duga

Ett hett ämne rörande just elektriska hyperbilar är ljudfrågan.

Pininfarina har rått bot på det med vad de kallar för Suono Puro som kort och gott innebär att de jobbar med särskilda frekvenser som gynnar föraren (och passagerarens) välmående.

Ljudet erbjuder mycket bas vilket bidrar till en pulserande upplevelse som känns genom hela kroppen.

Slutresultatet är en akustisk upplevelse som är direkt sammankopplad till hur man kör. Det är naturligtvis en annan upplevelse än vad man är van vid, men det är mäktigt och bidrar till upplevelsen i sin helhet.

Pininfarina Battista är en enda elbilen vars ljudbild är tilltalande. (Foto: Marcus Berggren)

Summan av kardemumman

Pininfarina Battista är ett kvitto på att elbilar kan vara genuint exalterande.

Upplevelsen engagerar alla ens sinnen till fullo och man känner sig otroligt delaktig.

Körupplevelsen är fullständigt överväldigande och bilen är helt enastående att köra.

Om jag någonsin har hyst några tvivel om elbilars förmåga att upphetsa, ligger dessa nu kvar vid sidan av en landsväg i Kalifornien.

Att bli frälst av Pininfarina Battista är ingen svår match. (Foto: Marcus Berggren)

Pininfarina Battista (2022)
Motor: Två elmotorer fram, två elmotorer bak, 1 914 hästkrafter, 2 300 newtonmeter
Kraftöverföring: Enstegad växellåda fram, tvåstegad bak, fyrhjulsdrift
Acceleration
0–100 km/h: 1,85 sekunder
0–200 km/h: 4,75 sekunder
0–300 km/h: under 12 sekunder
Toppfart: Begränsad till 350 km/h
Elektrisk räckvidd: 476 km
Vikt: 2 200 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4750/1209/1986 mm
Pris: Från 31 510 000 SEK

Högsta Växelns första intryck av Pininfarina Battista

Slutbetyg: 5/5

Pininfarina Battista höjer ribban för inte bara prestandabilar, men även för bilar i sin helhet. Den skriver ett nytt kapitel i boken om bilen och visar att framtiden ser minst sagt ljus ut. Det kommer endast tillverkas 150 så det gäller att skrida till verket.

Den vinkel man lär se en Battista ifrån om man någonsin stöter på en. (Foto: Marcus Berggren)

Läs även: Pininfarina Battista är snabbast någonsin till 200 km/h
Läs även: Recension av Bugatti Chiron