Mercedes-Benz CLS 300d: inget för långskånkar

Vid upphämtningen av föremålet för denna recension skämtade jag därför om att jag gärna ville ha en likadan som demobilen inne i hallen – med undantag för drivlinan, alltså; vi skulle ju utvärdera CLS 300d. När vi möttes av exakt detta var både förvåningen och lyckan ett faktum.

För att ta reda på om bilen lever upp till sitt snygga yttre har det blivit dags att recensera Mercedes-Benz CLS 300d.

Mercedes-Benz CLS 300d 4MATIC (2022)
Motor: 2,0-liters, 4-cylindrig, dieselmotor, 265 hästkrafter, 550 newtonmeter
Kraftöverföring: 9-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 6,4 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1935 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4988/1435/2069 mm
Pris: 788 900 SEK (Testbil ca 930 200 SEK)

CLS hör hemma vid slutet av en lång resa till havet. (Foto: Karl Cajmatz)

Potent motor som dock inte riktigt speglar CLS:s image

Det första som slår en är att en dieselfyra kanske känns lite väl B i en sedan-coupé, vars dimensioner och formspråk verkligen skriker exklusivitet. Knattret man möts av vid uppstart borde inte betinga mycket mer än 7,5 prisbasbelopp.

Med det sagt slipper man för det mesta oljud inuti bilen. Där det verkligen räknas är motorn dessutom en fin pjäs.

Gasresponsen är omedelbar och förmågan att skjuta på finns alltid om man befinner sig på allmän väg i Sverige.

Växellådans beter sig nästan klanderfritt

Ihop med den niostegade växellådan bjuder den dessutom på en ganska bränslesnål upplevelse.

På lands- och motorväg drar den en halvliter milen vid varsam behandling av gaspedalen. Här är känslan av sju och ett halvt prisbasbelopp lite mer emotsedd.

Växellådan lirar också väldigt väl med motorn. Det är vad man kommit att förvänta sig från Mercedes niostegade automatlåda.

Närhelst man känner för att skicka in ett kommando via paddlarna bakom ratten får man dessutom respons utan fördröjning.

Kör man i ekoläge, vilket inte är helt fel i tider då dieseln kostar som den gör nu, blir känslan i växlingarna dock mindre raffinerad.

Mellan de lägsta växlarna, i låg hastighet, skiftas det lite väl hårt. Det känns som att, i en manuellt växlad bil, plötsligt släppa kopplingen med lite för högt varvtal för den valda växeln.

Givet att Mercedes 9G-Tronic-låda har hängt med i snart ett decennium borde alla designmissar vara utrotade.

Att vi på redaktionen känner igen det här beteendet från en handfull Mercedes-modeller vi har testat är emellertid en dyster indikation på att vi har en kvardröjande barnsjukdom på händerna, alternativt att hjärnan bakom ekoläget har missat stjärnan i grillen.

Känslan bakom ratten

Styrningen är direkt, med varken mer eller mindre känsla än vad man väntar sig i en bil av det här slaget.

Tack och lov har CLS besparats den überlätta styrning – vilken drabbat de lyxbetonade märkeskollegorna S-klass och EQS – som får ratten att kännas som ett ihåligt skal.

En mer välkommen likhet till flaggskepps-Mercorna är luftfjädringen. All stötighet från de enorma 20-tumsfälgarna (som råkar spela en viktig roll för CLS exteriöra estetik) har inte trollats bort, men stabilitet i hög hastighet finns så att det räcker och blir över. Bilen känns stundtals som en svävare, fast med grepp.

Interiörens avantgardistiska utformning kan lätt upplevas som lite överdriven när man upptäcker hur billiga material man har begagnat. (Foto: Karl Cajmatz)

Mercedes-Benz CLS 300d har en märkestypisk interiör

Likt många Mercedes-Benz lämnar byggkvaliteten på instrumentpanelen en del att önska; användningen av tunna plastmaterial är intensiv.

Min bättre hälft – som på senare tid verkar ha avvecklat sitt totala ointresse för bilar – påpekade att också interiörens formspråk känns överdrivet på ett sätt som får den att upplevas som chargerad.

Att ratten är full med plast kan tyckas bidra till den uppfattningen. Här ska dock sägas att Mercedes-Benz är den tillverkare som enligt mig har bäst kläm på hur man trycker in många funktioner i en ratt utan att göra avkall på någon användbarhet.

På den punkten är min enda anmärkning att det inte går att anpassa farthållarens inblandning i körningen utan att gå in i bilinställningarna.

Personligen föredrar jag att enkelt kunna välja om farthållare också ska betyda filhållningsassistent, beroende på omständigheter som hur körsugen man är och hur pass väl bilen själv klarar av den vägtyp man råkar befinna sig på.

Kom ihåg att inte vara för lång!

De obligatoriska, elektriskt inställbara sätena saknar möjlighet att anpassa sidostödet, vilket betyder att skålningen inte passar alla.

För en manspreader som undertecknad blir sittdynan obekväm efter några timmar. Den största bristen med sätena är emellertid av indirekt karaktär.

Det går nämligen inte att sitta tillräckligt lågt i Mercedes CLS. I praktiken innebär det att förare längre än 180 centimeter inte kan finna en rimlig sittposition bakom ratten. Det måste anses vara helt oacceptabelt i en bil som inte är av slaget dedikerad rekreationsmodell. Mercedes borde omgående erbjuda bilen med mindre högbyggda sittdon.

Foto: Karl Cajmatz

Summan av kardemumman

Men det är också den enda stora nackdelen. På det stora hela är CLS en väldigt trevlig bil, som på många sätt lever upp till de smäckra linjerna. Att man egentligen inte kan köra den om man är över snittlängd måste dock ses som ganska problematiskt.

Om inte annat borde det ge upphov till ett värdetapp som får värdeutvecklingskurvan hos en fullsmetad E-klass (vilket CLS i grund och botten är) att framstå som en grön skidbacke.

Bygg din egen Mercedes-Benz CLS 300d här!

Dagens PS utlåtande om nya Mercedes-Benz CLS 300d
Slutbetyg: 3/5

Mercedes-Benz CLS 300d är lyxig och trevlig, med ungefär samma för- och nackdelar som man förväntar sig av en modern Merca. På minuskontot sticker det faktum att somliga inte får plats i den ut.

Här kan man läsa om en Merca man kan sträcka på benen i!