Under några år på 1950-talet byggdes det Ferrari-bilar långt inne i Gästriklands skogar. I alla fall kopior.
När det byggdes Ferrari i Ockelbo
Mest läst i kategorin
Året var 1956. En av Sveriges kommande framgångsrika racerförare, Ulf Norinder, hade just fått hem sin lätt begagnade Ferrari Mondial 500. En hypermodern tvåsitsig sportbil som väckte stor uppmärksamhet varhelst den dök upp.
En av Ulf Norinders lekkamrater i bilvärlden hette Erik Lundgren. De båda herrarna hade växt upp i samma trakter – Uffe i Kilafors och Erik i närliggande Ockelbo.
De hade båda tidigt fastnat för bilracing och hade också utvecklats till två riktigt duktiga förare som till och med slogs om bra platser i internationella lopp.
Erik hade till och med kört så pass bra i GP i Kristianstad något år tidigare att den internationella världseliten höll på att bli frånåkt.
Ferrarin fick stå modell
Men nu var det kring Uffes nya Ferrari allt snurrade.
En extrem bil på alla gator men ännu mer extrem i Gästriklands skogar där vägarna mest befors av Volvo PV, Ford Anglia och andra folkhemsbilar.
Erik Lundgren hade nämligen fått en idé där Uffes Ferrari var nyckeln till alltihopa.
Erik Lundgren hade under en av sina resor fått möjlighet att lära känna det nya materialet glasfiberarmerad plast.
Från början ett material framtaget av amerikanska marinen, men som nu hade börjat komma ut stort på den civila marknaden.
Eriks idé var kort och gott att bygga egna bilar hemma i Ockelbo och med plasten som byggnadsmaterial.
Gjuta av
Hans tankar var inte att bygga en bil från grunden. Betydligt enklare skulle det vara att gjuta av en redan befintlig bil. Och visst skulle Uffes nya Ferrari Mondial passa utmärkt för ändamålet?
Eller?
Efter lite övertalning så gick den ständigt nyfikne Uffe Norinder med på äventyret. Bilen kördes hem till Erik som kastade sig över uppgiften att skapa en form med originalbilen som underlag.
Det enda kravet Uffe Norinder hade haft på Eriks tankar, var att hans bil skulle återlämnas i samma skick som den var innan.
Ett krav som kom att komma på skam.
Gick inte som tänkt
Eriks plastande gick som tänkt. I alla fall nästan. När han skulle lyfta av formen från bilen, lärde sig Erik empiriskt vad släppmedel gör för nytta vid dylika operationer.
Det visade det sig att Eriks plastade form inte alls ville släppa greppet om original-Ferrarin. Och när den till slut släppte, tog den med sig stora delar av lacken, så att bilen antog ett lätt fläckigt utseende.
Förmodligen lär det ha utväxlats några spända ord mellan de båda herrarna när malören skulle förmedlas. Men Erik fann självklart på råd och snart återlevererades Ferrarin till Kilafors i en nylackad fin och lyckad kostym, och strecket kunde dras över historien.
Ett 30-tal
Uppskattningsvis plastade Erik sedan upp ett 30-tal Ockelbo-Ferrari-karosser varav 20 i dag är kända överlevare.
Har du en, har du ett stycke svensk, mycket udda bilhistoria stående i garaget.
Den kommer aldrig att bli lika mycket värd som sitt original, men kommer kunna bjuda dig på många härliga åkstunder på vägarna.
Läs också om historien om båttillverkningen i Ockelbo här. Dagens PS.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra bilförsäkringar.