Du ser dem dagligen – logotyperna. Men – handen på hjärtat – du vet kanske till vilken bil de hör. Men har ingen aning om varför de ser ut som de gör?
Fem logotyper med en spännande historia
Mest läst i kategorin
Personligen så avskyr jag dem. Alla logotyper som jag inte har en susning om vad de står för. Värst är det i bilvärlden där jag så ofta exponeras för företagslogotyperna, utan att ha en aning om deras bakgrund.
Här kommer därför en lathund till fem vanliga logotyper som du faktiskt borde känna till.
Citroên
När André Citroën 1919 bestämmer sig för att börja göra bilar, hade har redan sedan länge haft en fabrik som tillverkade kuggväxlar efter ett polskt patent han köpt år 1900.
Poängen med patentet är att det bygger på snedställda kuggar, som ger en både mjukare och tystare funktion. Och det är just dessa snedställda kuggar som han 1919 tar och stiliserar till sin nya bilfabriks logotype.
Senaste nytt
Chevrolet
Louis Chevrolet var i Frankrike – närmare bestämt i huvudstaden Paris. Han hade han en lång dag med möten med lokala bilförsäljare som förhoppningsvis skulle bli återförsäljare för den nya amerikanska bil som bar hamns efternamn.
Han lade sig på rygg. Tankarna var många. Bland annat hade han ännu inte funderat ut hur logotypen för den nya bilen skulle se ut. Blicken flackade runt rummet och trevade sig fram i tapetens mönster. Plötsligt fixerades den vid två korslagda fyrhörningar – en romb och en rektangel i kors. Han satte sig upp och ritade av mönstret. Det blir perfekt som logotyp. Och så fick det bli.
Volvo
Vi kan ju börja med namnet. När bilen lanserades hävdade grundarna Larsson och Gabrielsson att det betydde “jag rullar”. Min farfars far som disputerat i både grekiska och latin, fnös hemma vid matbordet på Linnégatan. Volvo betyder “jag rullar runt”, sa han föraktfullt. Ett illa namn på en ny bil.
Hur som. Volvo lever och har inte rullat runt mer än någon annan bil. Märket då? Cirkeln med pilen som pekar snett uppåt. Är den urgamla kemiska symbolen för järn och härstammar ända tillbaks till Romarrikets dagar.
Kopplingen, som Volvo-grundarna ville se, var till svensk järnhantering och stål och styrka. Men också gärna kopplat till bilens egna styrkor och kvalitéer.
Audi
Du har sett de fyra ringarna. Kanske trott att det hör till de olympiska spelens fem ringar på något sätt. Men se, så är inte fallet. Såhär hänger det ihop.
På hösten 1929 brakade världsekonomin samman. Den svarta måndagen på börsen i New York formade med ens en ny himmel, som absolut inte var ljus.
I Tyskland fanns bland mycket annat, fyra biltillverkare som alla hade gått bra. Men som efter den där måndagen 1929, snart såg sina ekonomier bli allt mer ansträngda och deras framtid mörknade.
Dock råkade bolagen ha samma bank, som snart förstod vartåt det barkade. Förslaget kom snart om att slå ihop de fyra till en och samma enhet – en slags Auto Union. Och precis så blev det.
De fyra bilmärkena Audi, Horch, Wanderer och DKW slog ihop sina påsar och bildade Auto Union AG 1932. Logotypen med de fyra sammanflätade ringarna är alltså en symbolik för dessa fyra tillverkares gemensamma bolag – ett bolag som under 1930-talet blev Tysklands andra största biltillverkare efter Mercedes. Och ett företag som på riktigt slog sig in i kampen om både kunder, lyx och världsrekord.
Rolls Royce
Nä, jag tänker denna gång inte berätta om de båda RR:en i detta engelska bil-mästerverks logotype, utan ska här berätta för dig historien bakom den vingprydda dam som står högst upp på herrarna Rolls och Royce’s bilar.
Jag ska dessutom göra det enkelt för mig och låta min käre far Hans Værnéus berätta. Han har levt sitt liv bland bilar och kan detaljer som dessa, bättre än de flesta. Här kommer berättelsen om Spirit of Ecstacy:
Historien om RR-s vackra kylarprydnad är späckad av övermod, otrohet, hysch-hysch, klasskillnader och andra mänskliga svagheter. Här bara kort historik.
En kylarprydnad till alla bilar
Claude Johnson, VD för Rolls Royce, var under 1910-talet orolig för att RR-ägare skulle sätta opassande kylarprydnader på sina bilar.
1910 vände han sig till konstnären Charles Sykes och bad honom att producera en lämplig maskot som skulle pryda alla RR-bilar i framtiden.
Sykes hade tidigare gjort en statyett av en ogift sekreterare vid namn Elenor Velesco Thorton och han beslöt att göra en kylarprydnad av henne till RR.
Sykes kallade sitt verk:
En graciös liten gudinna, andan av extas, som har valt vägresor som sin högsta fröjd och stigit av på fören av en RR-bil för att frossa i luftens friskhet och det musikaliska ljudet av hennes fladdrande draperier
Kylarprydnaden kom därför att, lite kortare, kallas “Spirit of Ecstasy”.
Silverpläterad dam
Den 6 februari 1911 presenterade Sykes sin “Spirit of Ecstasy” för Rolls Royce. Kylarprydnaden var silverpläterad från 1911 till 1914 då maskoten kom att tillverkas av nickel eller kromlegering.
Den knästående versionen kom 1934 och fram till 1939 samt 1946-1956.
Tack käre far för hjälpen!
Läs också om:
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.