Så styr storstäderna mot en bilfri framtid

Skogsbränder och arbetstimmar

I motorvägslandet USA, där bilar länge symboliserat självständighet, kan det vara svårt att få brett stöd för ett system som ska minska överdriven bilanvändning.

Enligt BBC sade New Yorks guvernör Kathy Hochul, på en presskonferens som firade att trängselavgifterna godkänts federalt, att avgasutsläppen är närbesläktade med “skogsbränder som händer på våra egna gator”.

Hon tillade att de arbetstimmar som förloras när människor sitter i trafiken motsvarar cirka 20 miljarder dollar om året, drygt 209 miljarder kronor, vilket hon kallade för ett fullständigt slöseri.

Partiska mot förändring

Prospektteori är ett koncept inom beteendeterapi som handlar om hur människor kämpar med att väga eventuella förluster mot vinster med en oproportionerlig motvilja mot förlust.

Det uppmuntrar en partiskhet mot att inte göra någon förändring. En partiskhet som kan göra det svårt att genomföra förändringar.

Birgitta Gatersleben, professor i miljöpsykologi vid University of Surrey, upptäckte detta partiska motstånd när hon forskade i Guildford i Storbritannien.

“Vi fann att lokala företag var mycket emot att begränsa stadskärnan till fotgängare. De var oroliga för att de skulle tappa kunder, även om vi hade massor av bevis för att om du gör gågator så får du mer”, säger hon till BBC.

Det kan få en kraftfull effekt att visa människor fördelarna med att reducera antalet bilar, snarare än att bara berätta om dem.

I Stockholm inleddes ett prov med trängselavgifter 2006, då skiftade opinionen från stort motstånd till ett litet majoritetsstöd.

Vid en folkomröstning 2007 godkändes sedan förändringen.

År 2007 begränsade Ljubljana i Slovenien sin stadskärna för fotgängare och motståndet var stort, men ett drygt decennium senare sade 90 procent av stadens invånare att de var emot att återinföra bilar.

Fördelarna kommer

“Ögonblicket innan du gör något är det mest otrygga politiska ögonblicket av alla, på grund av all rädsla. Men, enligt min erfarenhet, inträffar vanligtvis inte rädslorna, och fördelarna gör det”, säger Doug Gordon till BBC.

Han är förespråkare för hälsokampanjen safe streets och medvärd för podcasten med den provocerande titeln, War on Cars.

“Vi kan inte hitta ett enda exempel på en trafikminskningsåtgärd som har funnits i mer än två år som sedan har tagits bort på grund av bristande offentligt stöd”, säger Leo Murray till BBC.

Han är innovationsdirektör på välgörenhetsorganisationen Possible, som jobbar för klimatet, och nämner en studie från Edinburgh.

Studien visar på initialt motstånd mot hastighetsbegränsningar som sedan övergår till stöd.

Förståelse och kommunikation

Forskning tyder på att städer som vill börja begränsa användandet av bilar kan ha nytta av att ha en bättre förståelse för mänskligt beteende och beslutsfattande.

Med ett mångsidigt tillvägagångssätt för att uppmuntra förändring verkar bilreducerande insatser fungera bäst.

Bra kommunikation och höjd medvetenhet är också bra. London implementerade år 2023 en omfattande, stegvis, kommunikationsstrategi som baserades på de frågor folk oftast ställde.

“Hur kommer det att påverka mig? och “Hur kommer det att fungera?”

Om sådana ansträngningar inte uppfattas som tillräckligt rättvisa, stödjande eller lyhörda för folks oro, kan de dock fortfarande vara politiskt riskabla.

Läs mer: Studie avslöjar: Farliga luften i bilen Dagens PS