Köra långt med elbil: Misär eller magi?

Hjälp från alla håll och kanter

Med stöd av Marcus Berggren och redaktionens främsta meck – Gustaf Gripenlöf Karlberg – var jag förberedd med info, om än lite nervös när jag på navigatorn knappade in dit jag skulle. 

Från start till Åre totalt 64 mil, navigatorn rekommenderade 3 stopp, trots att Audis hemsidan säger att Q8 55-etron som jag testade ska gå upp 60 mil.

Men utlovad räckvidd för batterier kan liknas vid avkastningen din finansiella rådgivare utlovar. Alltså rätt begränsad.

Frågan var hur lång tid skulle resan ta. Skulle köerna bli rejäla? Skulle jag irra runt och leta laddstolpar sent på kvällen med irriterade barn i baksätet? Mina farhågor besannades.

Den som kört elbil ett tag lär sig snabbt att tre omständigheter påverkar räckvidden rejält, nämligen: Hur snabbt man accelererar, hur fort man kör och hur kallt det är ute.

Det är en fråga om att snålköra för att spara batteri – det finns ingen anledning att gasa på, särskilt inte efter lunch på skärtorsdagen då man ändå snittar en bra bit under hundra när alla andra är ute och kuskar. 

En långresa med elbil kräver ett visst tålamod. (Foto: Audi)

Inte lätt när det är svårt

Första prövningen av tålamodet inträffade på sträckan Uppsala till Gävle, som är som gjord för en betydligt högre snitthastighet.

Men mantrat ”lugn och fin” tog oss till Gävle. Där var det dags för första laddningen enligt bilens instruktioner. För vi skulle ju köra riskfritt. Där inleddes en kafkalik upplevelse.

Första laddningen var tänkt att ske vid Max. Men tji fick vi, för där var det fullt. Gustaf påpekade att appen säger att det skulle finnas en laddare några hundra meter vid en Audi-återförsäljare, och även en laddstation. Vi kuskade dit. 

Ingen av apparna som vi hade laddat ned funkade. Suckandes laddade jag ned ytterligare en app, som även krävde att jag satte in pengar.

Tänkte att 200 pix får räcka. Fick ändå inte igång laddningen. Nu börjar stämning i baksätet att passera ett stadium av undrande till tonårsirriterat. 200 kronor fattigare och utan laddning ringde jag Gustaf. 

Gustafs tips: Åk vidare till Gävlebro där finns ett gäng Tesla-laddare och dom laddar fort. Och det är nära. Det stämde. Men där var det kö till laddarna. Ungdomarna där bak börjar nu ifrågasätta rätt stora delar av min person. 

Audi Q8 är minst sagt lämpad för fjällfarartyperna. (Foto: Audi)

Gustaf levererar

Gustafs nästa tips: Det är nära till McDonalds där finns det lediga laddare. Och det stämde bara att dom hade dåligt kräm – 50 kW mot de eftersträvade 150 kW. 

Ja, ni fattar vad som händer med laddtiden. För att spara tid blev det fria val på menyn med en slagsida åt socker. Så i det korta perspektivet lyftes stämningen till uthärdlig. 

Efter cirka 30 minuters laddare drog vi vidare mot Tönnebro. Vi skulle åka innervägen – ett bra val när man ändå inte ska köra så kort. Och hämta tillbaka cirka 45 minuter jämfört med yttervägen över Sundsvall och Östersund. 

En hydridväg är att köra till Hudiksvall och därifrån in på innervägen via Ljusdal. Där finns också laddare vid Max och Burger King. Knepet för smidiga lösningar är nämligen att tajma laddstopp med snabbmat. 

I sakta mak

Sträckan Gävle – Tönnebro blev just så jävlig som befarat. Två rejäla köer då man stängt av en fil.

Ett klokt val ur säkerhetssynpunkt, och även en minskad risk för riktigt långa köer som kan uppstå vid olyckor på den här sträckan, som drabbas hårt av när det blir stort tryck på sträckan. 

Stämning tvärvände och bli bottenfrusen. Med kommentarer som: ”Vad håller du på med. Du vet ju att man antingen åker ubertidigt eller riktigt sent. Jävla svennebanan!”

”Jo, men nu håller vi på med konsumentjournalistik.”

”Kan du inte göra det när du åker själv?!”

Sedan tuffar vi på genom det vackra Hälsingland, och när vi närmar oss Lill Babs-territoriet Järvsö talar Audin om att det är dags att ladda igen.

Den här gången vid det charmiga pensionatet Järvsöbaden har det ställts upp sex laddare, som levererar upp till 150 kW, något man verkligen vill ha om man inte ska stanna länge. 

Synd att vi slafsat i oss burgare för annars är den miljö och mat som pensionatets matsal erbjuder värt ett stopp. 

Planering, planering, planering

Låt oss redan konstatera att göra en elbilsresa så skön som möjlighet krävs betydligt mer planering än att dundra fram med en förbränningsmotor. Åtminstone första gången man kör en sträcka. Detta kan inte nog understrykas. 

Sedan går resan mot Åre in i en monotonare fas via furuinklädd landsväg. Vi pratar 84:an, via 296:an till 83:an. När vi passerat den rentäta Rätansbygden säger Audin att det dags för nästa laddstopp. 

Vid ländskidåkningsmeckat Åsarna. Nu har mörkret lagt sig. Och här irrar jag runt ett tag och letar Tesla-laddare.

Inte så lätt att hitta gömda en bit från vägen på en oupplyst plan, men till slut skådas äntligen de vita laddarna.  

Påskhelgen tillbringades med att kuska från Stockholm till Åre. (Foto: Marcus Berggren)

Efter mycket om och men

Sedan tar sista benet vid. Och via Mattmar när vi Åre efter elva timmars resande. Alltså cirka 70 procent längre än vad en välplanerad resa med förbränningsmotor tar. För balansens skull ska tilläggas att det fanns ett visst mått av inlärning på utresan. 

Hemresan gick smidigare. Då startade vi något tidigare. Vid åttatiden, och en fredag när var normal trafik. Här klarade vi oss på två laddstopp.

Inga köer. Men vi tuffade ned med maxhastighet kring 110 km/tim. Sluttiden blev åtta timmar 25 procent längre tid än normalt. 

Det tar bra mycket längre tid att köra elbil till fjällen än diesel. (Foto: Marcus Berggren)

Långtur med elbil är lättare sagt än gjort

Summa summarum: Att köra elbil på längre sträckor är görligt. Man får ställa in sig på att det tar längre tid. 

Kräver lite mer planering. För man ska nog inte räkna med att laddinfrastrukturen blir bättre. 

För takten som elbilarna säljs i är högre än utbyggnaden laddstolpar. Och så kommer det nog vara en längre tid. Inte minst på grund av de utmaningar som svenskt elnät står inför. 

Så för egen del blir det laddhydrid ytterligare ett tag. Även om osvuret är bäst i tider med batterier som får betydligt bättre räckvidd.  

Läs även: Provkörning av nya Audi Q8 e-tron
Läs även: Krönika – ett moraliskt dilemma i form av en Porsche