Budapest, Ungern till Sibiu, Rumänien. Sällan har väl BMW utmanat sina trogna kunder och entusiaster så mycket som när man visade upp den helt nya X7 och den uppdaterade 7-serien. Inte så mycket för de tekniska lösningarna utan för de gigantiska grillarna som dessa två lyxbilar utrustats med.
Grillparty i Transylvanien
Mest läst i kategorin
En god vän och sedan ett 30-tal år en trogen BMW älskare utbrast; ”Kom tillbaka Chris Bangle, allt är förlåtet.” För er som inte vet vem denne Chris är så var det han som designade BMW 7-serien och Z4 i början av 2000-talet och som orsakade högljudda protester från de trogna BMW fansen och tveksamma designbetyg från motorjournalister runt om i världen. Man kan säga att den gode Chris Bangle stod för ett nytänkande som inte var fullt ut accepterat från början men som till slut hittade sina kunder. (Undertecknad ägde både en BMW 745 och Z4 under ett par år, men det är en annan historia.)
Gigantiska fejs gillas av asiater och amerikaner
Tillbaka till nutid och det designspråk som BMW valt och som har blivit en snackis och en vattendelare av stora mått…i dubbel bemärkelse. Den tyska designavdelningen har valt att lyssna på preferenser från kineser och amerikaner vilket medfört att X7 och nya 7-serien har utrustats med XXXL-grillar som tar bort mycket fokus från två annars fantastiska bilar.
Nu måste jag givetvis tillägga att uppfattningen är subjektiv men också att den tyvärr delas av de flesta som jag talat med. Fast BMW är inte ensamma om att fläska till fronten. Vi hittar dessa gigantiska “trynen” även på Audi och Lexus. Man kan bara hoppas att detta blir ett kort mellanspel i designhistorien men risken är att vi får fortsätta att leva med ”Weber-grillar” i fronten på framtidens premiumbilar.
Dag 1. Budapest – Targu Mures
Anledningen för att jag hamnade i greve Draculas hemtrakter för att testa dessa två bilar hängde ihop med en roadtrip som BMW arrangerade för utvalda journalister och PR-folk från i stort sett hela världen. Den började i Warszawa och delades upp i sex etapper med målet i Thessaloniki.
Min etapp började i Ungerns vackra huvudstad Budapest och skulle andra dagen avslutas i Rumäniens kulturhuvudstad Sibiu, en etapp på närmare 80 mil genom en miljö som ibland kändes mer som 1919 än 2019. Det blev en salig blandning mellan EU-finansierade motorvägar med en kvalitet som påminner om salongsgolv och små smala vägar av en konstant usel kvalitet. Med andra ord så fick dessa härliga bilar känna på ytterligheter som inte var så förfärligt långt från den allmänna svenska standarden.
Smart val av bil
Efter en ”bagarväckning” och en snabb frukost så var det dags att välja bilen som skulle ta mig österut på fina ungerska motorvägar och in i Rumäniens sägenomspunna bergstrakter, en etapp på drygt 50 mil. Valet föll på en läcker Donington Grey M750i med allt vad man kunde önska sig och med en svartlackerad grill som faktiskt gjorde den en aning mindre iögonfallande.
Detta var den perfekta bilen att glida fram på motorvägen med. Efter att krånglat mig ut ur Budapest med hjälp av den utmärkta navigationen så var det dags att sätta igång massagesätet och ”parkera” bilen i vänsterfilen förbi Ungerns F1-bana, Hungaroring, som tyvärr inte fanns med som en del i upplägget.
Förutom att M750i är en utpräglat sportig variant (end. 750i i Sverige) av BMW:s lyxlimousine så är den en makalöst komfortabel långfärdsvagn med en adaptiv fjädring som sväljer minsta lilla ojämnhet. Man flyter liksom fram i marknadens kanske mest komfortabla stolar och i en kupé som är så tyst att minsta lilla ljud som framkallats av gårdagens gulaschsoppa hörs tydligt i farter över 130 km/h. De första 28 milen på den ungerska motorvägen var således helt odramatiskt och en perfekt start på en lång dag som skulle medföra en hel del oväntade händelser.
Strax innan den rumänska gränsen var det dags att lämna den bekväma motorvägen och bege sig ut på mindre och krokiga vägar, något som BMW M750i verkade älska. Den totala harmonin mellan den helt nya 530 hk starka Twin Turbo V8:an med ett vridmoment på 750 Nm, den 8-stegade automatlådan och den skarpa kurvtagningen som fyrhjulsstyrningen bidrog till, framkallade ett brett leende när jag pressade in den drygt två ton tunga limousinen i kurvorna på vägar som höll bättre kvalitet än de flesta svenska. (Vi måste bli mycket bättre på att bygga vägar i Sverige!)
In i en annan värld
Gränsövergången till Rumänien var fylld med långtradare och bilar. Det tog över en halvtimme att ta sig från ett EU-land till ett annat. Anledningen var att Rumänien inte tillhör Schengen och därför synas passen och bilarna extra noggrant. Det senare blev påtagligt när gränspolisen imponerades av bilen och ställde en hel del frågor på knackig engelska samtidigt som de ville att jag skulle öppna dörrarna så de kunde se inredningen.
Väl igenom denna kvarleva från öststatstiden körde jag in i staden Oradea som förde tankarna till efterkrigstidens Tyskland då man byggde hus i parti och minut för att befolkningen skulle ha tak över huvudet. En sorglig syn som härrör sig från Ceaușescus tid vid makten då han avfolkade landsbygden och tvångsflyttade människor till Bukarest.
Men staden bjöd även på en positiv överraskning i form av Oradea Fortress, ett gammalt fort som inhyste ett krigsmuseum och en restaurang som serverade riktigt god mat. Inne på yttre borggården radade BMW personalen upp våra bilar för fotografering och jag fick möjlighet att prata lite med de ungerska och rumänska presscheferna som förklarade att X7 och 7-seriens grillar ansågs läckra i deras länder. Med tanke på vad jag sett så kan jag mycket väl förstå det. Här anses det inte vara ”fult” att visa att man har pengar utan istället så är stort och lyxigt något åtråvärt. Vi snackar alltså om en kulturkrock i kvadrat.
Häst och vagn samt långa köer
Efter lunchstoppet var det dags att ge sig i kast med de rumänska landsvägarna, genom sömniga byar som trafikerades av häst och kärra samt gamla Dacia-modeller baserade på Renault 12 från 70-talet…och de flesta verkade fungera. Tanken på att bilen jag körde kostade mer än vad många här tjänar under livstid, gjorde mig en aning bestört.
Efter ett tag passerade jag en by som bröt mot den fattiga normen. De tornförsedda husen var överflödigt dekorerade med blanka aluminiumplåtar och utsmyckade med fasadmålningar. Dessa hus tillhörde de rika romerna som ville exponera sin förmögenhet men lät husen stå tomma.
Några mil senare blev det tvärstopp i trafiken. Köerna var kilometerlånga och rörde sig sporadiskt några meter. Att njuta i en bilkö är inget man annars är bortskämd med men i det läget var jag tacksam att BMW utrustat M750i med köassistent, en fantastisk musikanläggning som fick mitt dyra hemmasystem att blekna och de sköna framsätena med massage.
Minuterna tickade iväg till närmare en timme innan trafiken började röra sig i styrfart. Denna försening innebar att jag var tvungen att köra in åtskilligt med tid och med tanke på att den förprogrammerade rutten utgjordes av mestadels smala landsvägar så såg det inte så hoppfullt ut, men med en bil med sportbilsprestanda, väghållning i toppklass och avsaknaden av poliser så skulle jag ändå ge det ett ärligt försök.
Rumänien är trots den påtagliga fattigdomen, ett vackert land med böljande kullar och höga berg. Vägarnas kvalitet skiftar mellan byarna och säkerhet som vägräcken är mycket sällsynt så kravet på bilföraren och bilen vid högre farter är stora men detta test klarade vi galant. Sällan har jag njutit av att köra som en ”veritabel biltjuv” som denna dag och aldrig någonsin bjöd bilen på några obehagliga överraskningar. Väl framme vid hotellet i Targu Mures kunde jag konstatera att jag lyckades köra in närmare en halvtimme av den tid jag förlorade i köerna. Inte illa med tanke på vägarnas ibland dåliga skick och alla långsamma hästskjutsar som trafikerade den rumänska landsbygden.
Dag 2. Targu Mures – Sibiu
Efter en natts välbehövlig sömn och en närande frukost var det så dag att ge sig i kast med BMW:s jätte, X7. En gigantisk bil som för tankarna till de stora jänke-SUV som man förknippar med Homeland Security och FBI. Det är inte svårt att se vilka marknader som BMW prioriterar; USA med sin förkärlek till allt som är jättestort och kinesernas statusjakt där störst är bäst och rikast.
Precis som övriga SUV från BMW så är även denna koloss byggd i Spartansburg, USA. På den europeiska marknaden finns det egentligen bara en naturlig konkurrent, Mercedes GLS, även den byggd i USA men där den helt nya modellen kändes mindre än X7 när jag testade den i Park City, Utah någon vecka senare.
Tack vare storleken på X7 så kändes inte grillen fullt så gigantisk som på 7-serien. Den smälter liksom in i allt annat som är stort. Men låt er inte luras av storleken för X7 bjuder inte bara på en makalös komfort utan även en lätthanterlig känsla som man annars hittar i den betydligt mindre X5.
En snabb och smidig koloss
Min X7 var utrustad med den fina 6-cylindriga M50d dieseln med fyra turbo-aggregat (två högtryck och två lågtryck) på 400 hk och ett vridmoment på 760 Nm, ett kraftpaket värdig denna SUV:s storlek. Första sträckan från hotellet ägde rum på en helt nybyggd motorväg som var slät som ett salongsgolv och utan poliser. Rena drömmen i en hög bil som är perfekt balanserad och lika tyst som en sedan. 250 km/h kändes tryggt och inte alls för snabbt för X7 M50d.
Men eftersom den rumänska ekonomin inte tillhör de bättre och EU:s stödpengar tog slut så tog även den fina motorvägen slut efter bara ett par mil och övergick istället till betydligt smalare landsvägar av tveksam kvalitet och hål stora som norrländska vårvägar efter tjällossningen. Att möta bilar krävde noga planering och ”tungan i rätt mun” för vid sidan om vägarna fanns djupa diken och även om BMW X7 är en kompetent off-road bil, så hade dessa förmodligen blivit en aning alltför utmanande.
Kossor, getter och buskörning
Här sprang kor och getter på vägarna och i den pressande värmen så sökte de skydd under vägbroar och på skuggiga platser precis bakom en tvär kurva. Vid ett tillfälle hindrade bilens nödbromsfunktion mig från att ”lägga en ko på grillen” vilket jag var ytterst tacksam för. Jag vet inte om de har samma straffskala som i Indien om man kör på en ko, men jag är säker på att den är betydligt tuffare än i Sverige.
Innan det var dags för att återvända till Sibiu flygplats för att resa hem till Sverige så hjälpte jag och en kollega BMW:s fotografer med actionbilder och filmer på en krokig och backig väg. Här gällde det att pressa bilarna till det yttersta med däcktjut och snabba accelerationer. Med samtliga förarstödssystem avstängda så skulle denna koloss få bekänna färg. Att framtvinga däcktjut visade sig inte vara det lättaste eftersom X7:an kramade kurvorna helt odramatiskt utan att släppa greppet. Testade även den 12-cylindriga 760iL, men den förtjänar en egen artikel.
Sammanfattning
Det råder ingen tvekan om att BMW:s nya designspråk har skapat en hel del reaktioner, framförallt bland nuvarande BMW ägare där en del verkar tveka om de ska byta märke. Nu är det kanske bara en fråga om ett tillfälligt missnöje som försvinner med tiden. Personligen är jag ingen fan av de nya gigantiska grillarna men däremot en stor fan av bilarna som tillhör de allra bästa på marknaden, både vad gäller kvalitet och köregenskaper. Komforten och tekniken är av yppersta klass och lämnar absolut inget att önska förutom ett fett bankkonto.
Budapest är vacker stad med mängder av historiska byggnader som härrör sig från tiden före första världskriget då Österrike och Ungern bildade en stat. Landsbygden är bördig och på väg mot Rumänien, påfallande platt. Rumänien är ett land som troligtvis inte ligger högt på listan över resmål, men den varierande topografin med vackra gröna berg och små sjöar var en väckarklocka. Dessvärre lider landet fortfarande av de tunga åren bakom järnridån och fattigdomen är vida utbredd. Resan var alltså inte bara en test av två härliga bilar, utan även en kulturell upplevelse som jag är glad för att blivit inviterad till.
Testbilarnas tekniska specifikationer
BMW M750i xDrive
Motor: V8 Twin Turbo på 530 hk och 750 Nm vridmoment
Växellåda: 8-stegad Steptronic automat
Drivning: Fyrhjulsdrift / Fyrhjulsstyrning
Prestanda: 0-100 km/h på 4,0 sekunder och toppfarten är 250 km/h
Bl. förbrukning WLTP: 9,5 l/100 km
CO2-utsläpp enl. WLTP: 217 g/km
BMW X7 M50d
Motor: 6-cylindrig TwinPower turbodiesel på 400 hk och 760 Nm vridmoment
Växellåda: 8-stegad Steptronic automat
Drivning: Fyrhjulsdrift
Prestanda: 0-100 km/h på 5,4 sekunder och toppfarten är 250 km/h
Bl. förbrukning WLTP: 7,4 l/100 km
CO2-utsläpp enl. WLTP: 193 g/km
Håkan Nilsson (1959-2021) var en av Sveriges mest erfarna motorskribenter.
Håkan Nilsson (1959-2021) var en av Sveriges mest erfarna motorskribenter.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra bilförsäkringar.