Farväl V8 – med Jaguar F-Type genom Kalifornien

Försiktigt förändrad F-Type

F-Type började säljas redan 2014 men mycket är sig likt än idag. De största skillnaderna innefattar en front med en grill som har vuxit och framlyktor som har bantat.

Modellen kom för snart 10 år sedan och har uppdaterats försiktigt sedan dess. (Foto: Joel Sandberg)

Insidan har fått sig en uppfräschning med ett infotainmentsystem som är användbart och en digital instrumentpanel som är tydlig.

Det första man möts av när man slår på tändningen i F-Type är att fläktgallrena i mitten av instrumentbrädan sakta reser sig likt solen vid en soluppgång.

Insidan i F-Type är tydlig och relativt stilren. (Foto: Joel Sandberg)

Det andra som knappast går obemärkt förbi när man trycker på startknappen är det ljuvliga muller som motorn avger.

Bekvämt motorvägslok

Jag lämnar parkeringsgaraget som ligger beläget i närheten av Los Angeles flygplats och njuter av det muskulösa morrande som F-Type bjuder på även vid normal körning.

Målet är satt några timmar söder om Los Angeles så vi rullar ut på den enorma motorväg som slingrar sig rakt genom staden.

F-Type bjöd på en avslappnad resa längs kusten. (Foto: Joel Sandberg)

Resan längs kusten är avslappnad. F-Type upplevs som stabil och lugn när den åttastegade automatlådan har petat i högsta växeln.

Sätena är breda och bekväma och kan ställas in i alla möjliga riktningar. Allt man rör vid, och inte rör vid, är beklätt med läder som förhöjer premiumkänslan i kupén rejält.

Ljudnivån på insidan upplevs som relativt låg och det finns tack och lov inget konstant brummande från avgassystemet i högre farter. Annat är det om man stampar gaspedalen i golvet, men mer om det senare.

Läder överallt hjälper till att förhöja premiumkänslan. (Foto: Joel Sandberg)

Farthållaren ställs på rådande hastighetsbegränsning och jag märker att en bidragande faktor till den bekväma färden är att stötdämparna är relativt mjukt ställda, särskilt jämfört med några tyska konkurrenter.

Teknik är inte F-Types främsta gren

Efter en period med relativt lätt trafik och konstant fart observerar jag att det håller på att bildas köer på den sexfiliga Interstate 5.

Till min stora förvåning bromsar farthållaren inte ner själv när framförvarande bil saktar in utan F-Type dundrar på som om den var helt ensam på motorvägen.

Den nästintill nya sportbilen med en prislapp på närmare 1,5 miljoner kronor är alltså inte utrustad med adaptiv farthållare, något som är standardutrustning på en Volkswagen Golf.

Som sista modellår visar F-Type tecken på sin ålder. (Foto: Joel Sandberg)

Det är bara ett av flera exempel på att tekniken i F-Type inte håller samma mått som exempelvis Porsche 911. Resurser läggs på ny teknik till nya elbilar och dinosaurier med V8 lämnas således bakom.

F-Type är en kompositör av rang

En gren som F-Type dock tar hem pokal i är som tidigare nämnt ljudet. Det krävs dock att man rör sig långt upp i varvtalet innan den brittiska känslobomben vrålar till.

Med tanke på att det är fler poliser i USA än det är sandkorn i Sahara höll jag frenetiskt hastighetsbegränsningen.

Trots detta gick det att gasa på en hel del och njuta av bilen naturliga, sagolika sång. Det är nämligen så att F-Type P450 är snabb, men inte överraskande snabb.

Avgastonerna från F-Type låter helt fantastiskt. (Foto: Joel Sandberg)

Den har, som namnet antyder, 450 hästkrafter, men om man verkligen vill känna en sensation av fart bör man välja P575-versionen som har samma motor men 125 fler hästkrafter.

Låg bil möter låg standard

Med det sagt ska det förtydligas att det inte innebär att F-Type är en tråkig bil. Både bilen och jag, föraren, trivdes fantastiskt bra på kurviga bergsvägar. Visst tonas livligheten ner en aning av fyrhjulsdriften, men den är bra till annat.

F-Type smälter in i miljön i Kalifornien. (Foto: Joel Sandberg)

Exempelvis som att ta sig upp för kanterna till bensinstationerna i Kalifornien. Vägarna i USA håller nämligen en ofattbart låg standard.

Att ha en bil med låg markfrigång är närmast värdelöst på grund av mängden potthål, ojämnheter och branta infarter. Besöket i Kalifornien gav mig verkligen en större förståelse för benämningen stadsjeep.

Förutom den låga markfrigången är F-Type ofantligt opraktisk. Förpackningarna man köper i USA är större än i Europa, och nästan omöjliga att få in i det minimala bagageutrymme som modellen erbjuder.

Med två säten och litet bagageutrymme bjuder F-Type på begränsad praktikalitet. (Foto: Joel Sandberg)

Summan av kardemumman

Jaguar F-Type sjunger på sista versen. Om ett år finns den inte kvar och den tar med sig V8:n till graven.

Trots sina brister kommer den att vara saknad. Särskilt ljudet, känslan och designen blir kära minnen med en framtid som förväntas bjuda på tyst eldrift och högbyggda fordon.

V8:n kommer att vara saknad. (Foto: Joel Sandberg)

F-Type har givit precis det som man kan önska på en roadtrip längs strandtäta kustremsor där den passar in bättre än de flesta andra bilar.

F-Type är en bil som anspelar på känsla och som sannerligen köps med hjärtat.

När den lämnats tillbaka vinkar jag ett sista hejdå till modellen som representerar gårdagens koncept av en bil – och därmed även V8:an.

Jag vinkar hejdå till Jaguar F-Type. (Foto: Joel Sandberg)

Läs även: Test: Polestar 1 genom Kalifornien