Trots att fartkameror bevisligen räddar liv och sänker medelhastigheten bötfälls allt färre fortkörare. Men vad ligger bakom detta?
Fartkameror: Verkningslösa?
Mest läst i kategorin
Trots att fartkameror räddar liv och sänker medelhastigheten bötfälls allt färre för fortkörning. Anledningen? Resursbrist hos polisen. I Kiruna, där brotten utreds, är det för få utredare för att hantera alla ärenden, skriver SVT.
“Det behövs mer personal”, säger Björn Thunblad, samordnare för trafik i region öst.
Varje år hanterar polisen runt 300 000 ärenden kopplade till fortkörningsböter från landets 2 500 fartkameror. Statistik visar dock en oroande trend: antalet bötfällda har minskat från drygt 100 000 år 2021 till knappt 80 000 personer 2023.
Budgetnedskärningar hindrar effektivare fartkontroll
Personalbrist och budgetnedskärningar sätter stopp för en effektivare fartkontroll. Trots att fartkamerornas positiva effekt på trafiksäkerheten är tydlig tvingas polisen prioritera andra ärenden på grund av resursbrist.
“Man har budgeterat för mer personal nästkommande år”, säger Thunblad.
Fartkameror: En viktig insats trots färre böter
Trots att färre bötfälls menar Björn Thunblad att fartkamerorna fortfarande spelar en avgörande roll för trafiksäkerheten.
“Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör”, säger han.
Trafikverket, ansvariga för driften av fartkamerorna, uppskattar att de räddar runt 20 liv per år och att de dessutom förhindrar fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken.
Så många bötfälls via fartkameror i Sverige
2019: 82 434
2020: 84 342
2021: 100 636
2022: 95 218
2023: 79 591
Källa: Polisen, Trafikverket
Läs mer:
Här åker flest fast i fartkameror. Dagens PS
ANNONS
Teknik- och motorentusiast som bevakar bilvärlden.
Teknik- och motorentusiast som bevakar bilvärlden.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra bilförsäkringar.