Elbilar kan ge försämrad luftkvalitet i innerstan

Fordonstrafikens negativa inverkan på luftkvaliteten i europeiska städer har i flera år varit ett hett diskuterat ämne, och lett till införandet av miljözoner på flera håll.

I debatten om luftkvalitet pekas utsläppen från fordonens motorer generellt sett ut som den stora boven, och en övergång till elbilar ses därför alltmer som den naturliga lösningen – inte minst av unga. 

Men enligt doktoranden Heidi Kriit på Umeå Universitet kan en ökad andel elbilar i stockholmstrafiken i stället ha den rakt motsatta effekten.

Partiklar från vägbanan gör störst skada

Den största källan till skadliga partiklar i stockholmsluften är nämligen inte fordonens avgassystem, utan det material som deras däck river upp ur vägbanan. 

Att problemet med vägslitage blir särskilt stort på vintern – då många av oss kör med dubbdäck – är känt sedan länge, och det är just kombinationen av elbilar och dubbdäck som studien ser som problematiskt.

Detta beror på elbilar i regel tyngre än andra bilar och därför lägger mer tryck på sina däck med ökat vägslitage som följd. 

Studien menar därför att en övergång till elbilar utan en minskad dubbdäcksanvändning kan leda till en avsevärt försämrad luftkvalitet i Stockholm, och därmed leda till samhällsekonomiska merkostnader på en miljard kronor per år.

Infrastruktur för cyklar kan vara mer effektivt

Anledningarna för att värna om luftkvaliteten i våra städer är många, då dålig luft har visat sig kunna leda till en rad olika hälsoproblem. Däribland kan nämnas skador på lungor och luftvägar, hjärtkärlsjukdomar, demens och psykiska problem.

I Stockholm beräknas runt tre procent av all sjukfrånvaro bero på korttidseffekter av dålig luftkvalitet, vilket motsvarar ett inkomstbortfall för stockholmarna på runt 100 mkr.

Ett alternativ som studien ser som mer effektivt för att förbättra luftkvaliteten i staden är ökade satsningar på infrastruktur för cyklar, då ökat cyklande inte bara leder till minskade utsläpp utan också ökar befolkningens fysiska aktivitet.

Detta beräknas leda till bättre allmän hälsa, och därmed möjliggöra vårdbesparingar på 114 miljoner kronor om året.