I takt med att batteridrivna elbilar blir vanligare börjar begränsningar nås i termer av laddning och naturresurser. Ett svar på detta är alternativa sätt att lagra elektricitet, såsom vätgas. BMW har investerat rejält i just vätgas och för att demonstrera tekniken har de kommit med BMW iX5.
BMW iX5 provkörd: Är vätgas framtiden?
Mest läst i kategorin
Vi lade i Högsta Växeln och begav oss till Belgien för en provkörning.
BMW iX5 är alltså en testbil som inte kommer att säljas till kund. Nästa generation X5 är tänkt att vara vätgasdriven men till dess får vi hålla till godo med den här typen av teknikdemonstrationer, åtminstone om man vill köra BMW.
BMW iX5 har genialisk teknik
Tekniken är genialiskt enkel, åtminstone på ett konceptuellt plan. Den fungerar på så vis att väte kombineras med syre i en bränslecell i en kontrollerad process som genererar elektricitet och vatten. Elen driver sedan elmotorn (samma som i BMW iX) som i sin tur driver bakhjulen i fallet iX5.
Fördelarna med vätgas är många. Man slipper tunga och dyra batterier som fortfarande är för sega att ladda, och oförskämt omiljövänliga att tillverka.
Att tanka komprimerad vätgas tar ungefär lika lång tid som att tanka vanlig bensin eller diesel. Vätgas erbjuder därför det bästa av två världar: Tyst och miljövänlig körning utan de irriterande laddtiderna som batterierna kräver.
Senaste nytt
Väte+syre=vatten+energi
Där en förbränningsmotor vanligtvis hade suttit sitter i stället bränslecellerna som matas vätgas från de två tankarna som sitter i kardantunneln och under baksätet. Elmotorn på 401 hästkrafter är placerad på bakaxeln.
Bränslecellerna kommer från Toyota men paketeras av BMW själva. Körupplevelsen är identisk med den som en batteridriven elbil erbjuder, tyst, responsiv och bekväm.
Den nyare generationen bränsleceller är helt tysta och kan leverera all elektricitet nödvändig för att elmotorn ska kunna leverera maxkraft hela tiden.
När man efter 50-60 mils körande sedan får slut på vätgas svänger man bara förbi en vätgasstation och tankar upp.
Detta är ju knappast revolutionerande med tanke på att det är så man har gjort med förbränningsmotorer i årtionden men jämfört med att behöva snabbladda i en halvtimme, eller potentiellt ännu längre, är det som att flytta från Rinkeby till Djursholm utan att passera gå.
Väte älskar andra atomer
Så vad är då nackdelen? Jo, universum uppskattas bestå till 90 procent av väte men problemet är att det oftast sitter fast i något annat. Av den anledningen måste man separera det från allt annat onödigt skräp. Enklast gör man detta genom elektrolys.
Den som lyssnat ordentligt på kemilektionerna i skolan vet att det kräver elektricitet till att börja med. Enkelt uttryckt kan man säga att energin överförs till vätgasen och sedan tillbaka till elektricitet i bränslecellen och under dessa två processer förlorar man energi.
Det innebär alltså att man inte får ut lika mycket elektricitet som man har stoppat in i vätgasen till att börja med, vilket ju är en uppenbar nackdel. Det är lite som att bli gravid och sedan inte få ett helt barn nio månader senare.
Om elektriciteten å andra sidan annars hade gått förlorad på grund av överproduktion, som i fallet för exempelvis solpaneler i ökenområden, är det praktiskt att lagra den i vätgas som sedan enkelt kan transporteras i pipelines till områden där den kan nyttjas för att driva fordon.
Vätgas visar sig också vara en biprodukt i många industriprocesser men det är inte tillräckligt om kreti och pleti bestämt sig för att vätgas är framtiden för transport.
Vissa frågetecken kvarstår
En övergång till vätgas är alltså inte helt enkel. Å ena sidan har tekniken funnits på plats i många år, och den fungerar briljant för användaren.
Å andra sidan är det fortfarande krångligt att framställa den mängd vätgas som skulle krävas vid massanvändning.
BMW menar emellertid att elbilar drivna av bränsleceller och batterier kommer att samexistera i framtiden. Bränsleceller är exempelvis mer praktiskt för långtradare än batterier eftersom laddning blir en icke-fråga och flera ton batterier kan lämnas kvar i fabrikerna i stället för att behöva monteras i fordonen.
Även privatpersoner som inte har laddningsmöjlighet hemma eller som regelbundet kör långa sträckor skulle vinna på att köra en vätgasbil. Men det är naturligtvis givet att det finns någonstans att tanka vätgas, vilket det förvisso finns. Fast bara på fem platser. I alla fall om man bor i Sverige.
Moment 22
Här befinner vi oss i en typ av moment 22. Naturligtvis vill ingen investera i vätgasmackar med tanke på att det inte rullar några vätgasbilar på vägarna. Och hur skulle man kunna motivera ett köp av en vätgasbil om det inte finns några vätgasmackar?
Det är förvisso enklare att konvertera befintliga mackar till att erbjuda vätgas än att bygga laddstolpar, men här krävs antingen politiker som pekar med hela handen eller en svinrik entreprenör som vill rädda världen, typ Elon Musk.
Själv tycker jag att vätgasbilar är helt fenomenala. De saknar alla de nackdelar som batteridrivna elbilar dras med och erbjuder samtidigt alla fördelar.
När det kommer till infrastruktur ser det heller inte helt nattsvart ut. Det finns planer på fler vätgasstationer men än så länge inget substantiellt nog. Kom igen nu, Rosenbad. Visa vad ni går för!
BMW iX5 (2023)
Motor: Elmotor bak, 401 hästkrafter
Kraftöverföring: 1-stegad automatlåda, bakhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: <6 sekunder
Toppfart: Över 180 km/h
Elektrisk räckvidd: 504 kilometer enligt WLTP
Högsta Växelns första intryck av BMW iX5
Slutbetyg: –
BMW iX5 är ingen produktionsbil och går inte att köpa. Av den anledningen får bilen inte något betyg.
Läs även: Provkörning av BMW iX1
Läs även: Recension av BMW iX3
Läs även: Recension av BMW i4 M50
Läs även: Recension av BMW iX M60
Läs även: Provkörning av BMW i7
Motorjournalist. Medgrundare av Högsta Växeln 2015.
Motorjournalist. Medgrundare av Högsta Växeln 2015.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra bilförsäkringar.