Var åttonde människa lever med fetma

Ett världsproblem

I många rikare länder börjar andelen feta människor plana ut, men i många andra länder ökar den snabbt, enligt artikelns seniorförfattare Majid Ezzati.

“Tidigare har vi tänkt på fetma som ett problem för de rika. Fetma är ett världsproblem”, sade Francesco Branca, näringschef vid WHO, på en presskonferens, skriver Reuters.

Undervikt blir visserligen mindre vanligt, globalt sett, men i många länder är det fortfarande ett stort problem varför undernäring och övervikt nu samexisterar i allt fler länder.

Det kallas för de dubbla bördor av undernäring och övervikt. Det ökar enligt artikeln mest i vissa låg- och medelinkomstländer, bland annat i delar av Karibien och Mellanöstern.

Här är andelen feta nu högre än i många höginkomstländer, speciellt i Europa, där fetman börjar minska i vissa länder, exempelvis i Spanien.

Fetma och undervikt

Mellan 1990 och 2022 mer än fördubblades fetman bland vuxna och bland barn och ungdomar mellan 5 och 19 fyrdubblades den, enligt analysen.

Analysen i artikeln visar att under samma period minskade andelen vuxna som anses vara underviktiga med hälften.

Andelen flickor som anses vara underviktiga minskade enligt analysen med en femtedel och andelen underviktiga pojkar med en tredjedel.

Läkemedel kan hjälpa

Majid Ezzati tycker att ökningen av fetma bland barn är väldigt oroande. Ohälsosam fetma kopplas till många allvarliga sjukdomar, som exempelvis diabetes och hjärt- och njursjukdomar, och kan leda till att människor dör i förtid.

Det är dock fortfarande hundratals miljoner människor i världen som inte har tillräckligt att äta och att vara kraftigt underviktig är väldigt skadligt för barns utveckling och kan leda till att människor svälter ihjäl.

Både Majid Ezzati och Francesco Branca menar att nya fetmaläkemedel som Novo Nordisks Wegovy, Eli Lillys Zepbound är verktyg som kan hjälpa, men deras kostnad och låga tillgänglighet skapar ojämlikhet.

Analysen som presenteras i den vetenskapliga artikeln begränsas av brist på data efter covid-19-pandemin och av att måttet BMI användes för att fastställa fetma, ett mått som enligt forskare inte är perfekt.

Fetma i Sverige

Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, är inte förvånad över att var åttonde människa på jorden nu anses vara fet.

Även här i Sverige ökar fetman, enligt Folkhälsomyndigheten ökade andelen vuxna mellan 16 och 84 år med övervikt eller fetma från 46 till 51 procent under perioden 2006 och 2022.

Liselotte Schäfer Elinder anser att det här är ett krypande folkhälsoproblem som många inte tänker så mycket på, det skriver Svenska Dagbladet.

Ohälsosam mat

Det handlar om obalansen mellan intaget och förbrukningen av energi. Vår livsstil är allt mer stillasittande, dessutom fullkomligt översvämmas marknaden av ohälsosam mat.

Hon liknar det vid en tsunami av produkter med socker och mättat fett som sköljer över världen och menar att det inte görs mycket för att stoppa den.

Hon tycker att vi behöver göra tre stora förändringar, det krävs mer information, särskilt till föräldrar, politiska beslut med lagstiftning och styrmedel som krav på varningsmärkning, och skatt på produkter med mycket socker.

“Det finns väldigt starka kommersiella krafter när det gäller mat. Regeringen pratar mest om ökad fysisk aktivitet, och det är bra, men det räcker inte. Det behövs också insatser för att vi ska (äta) mer frukt, grönt och fiber och mindre skräp, säger hon till SvD.

Läs mer: Därför är det så svårt att gå ned i vikt Dagens PS