Forskning har hittat kopplingar mellan ultraprocessade livsmedel och förändringar i hjärnan som påverkar våra känslor, vårt minne och hur vi lär oss.
Så påverkar ultraprocessad mat din hjärna
Mest läst i kategorin
Ultraprocessade livsmedel, som de flesta förpackade snacks vi köper, påverkar inte bara våra kroppar utan också våra hjärnor, det skriver Wall Street Journal.
Ny forskning tyder på kopplingar mellan denna typ av livsmedel och förändringar i hur vi känner, minns och lär oss.
Utlraprocessade livsmedel, som har bearbetats mycket och ofta innehåller mycket salt, socker och fett, kan enligt forskare fungera som beroendeframkallande ämnen.
En diet som innehåller mycket av den här typen av livsmedel kan öka risken för sömnproblem och psykisk ohälsa.
Forskningen om det här är fortfarande i sin linda och det finns mycket som forskarna inte vet. Vissa forskare menar att alla ultraprocessade livsmedel inte är lika och att en del faktiskt kan vara bra för oss.
Kopplats till sjukdomar
Att äta en kost som innehåller mycket ultraprocessade livsmedel har kopplats till fetma, typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Forskare har dock fortfarande inte kommit på exakt varför, utöver kaloriantalet och näringssammansättningen.
Livsmedelstillverkare försvarar sina produkter och påpekar att det inte finns någon konsekvent, universellt accepterad definition av vad som är ultraprocessade livsmedel.
Som en drog
Många ultraprocessade livsmedel når snabbt till hjärnan och påverkar starkt dess belöningssystem som är involverat i njutning, motivation och lärande.
Effekterna liknar dem som nikotin, alkohol och andra beroendeframkallande droger ger, det menar Ashley Gearhardt, professor i psykologi vid University of Michigan i USA, och medskapare av ett mått på effekterna av matberoende.
“Människor längtar intensivt efter ultraprocessad mat och konsumerar den tvångsmässigt och upptäcker att de inte kan sluta äta den”, säger hon till Wall Street Journal.
Varför kan delvis förklaras med det sätt på vilket dessa livsmedel produceras.
För att tillverka frukostflingor, chips och andra snacks bryts ofta ingrediensernas cellulära struktur ned, deras fibrer och vatten avlägsnas, vilket gör dem lätta att tugga, äta och smälta snabbt.
Det gör att dessa livsmedels komponenter når våra hjärnos snabbt och enligt Ashley Gearhardt gör det de här livsmedlen mer beroendeframkallande.
Socker och fett
En annan anledning till varför vi längtar efter dessa livsmedel när vi har slutat äta dem är troligtvis kombinationen av fett och kolhydrater som finns i många ultraprocessade livsmedel.
Enligt Ashley Gearhardts studier är choklad, glass, pommes frites, pizza och chips bland de livsmedel som människor mest rapporterar att de äter av på ett beroendeframkallande sätt.
Många av de livsmedlen innehåller både mycket raffinerade kolhydrater och mycket fett och det är en kombination som vanligtvis inte finns naturligt.
I naturen har födoämnen ofta hög halt av fett eller av kolhydrater, men inte av båda samtidigt.
Den nya studien
I en ny studie förberedde forskare studiedeltagare med två olika sorters snacks och såg hur deras hjärnor senare svarade på en signal om mat med hög fett- och sockerhalt, vilket många ultraprocessade livsmedel har.
Skanningar av deltagarnas hjärnor visade att de som åt ett mellanmål med hög fett- och sockerhalt i åtta veckor hade mycket högre aktivitet i delar av hjärnan som skapar dopamin när de såg en signal som visade att de kunde förvänta sig socker- och fettrik mat.
Signalsubstansen dopamin är involverad i motivation, lärande samt förväntan och upplevelsen av belöning.
Vill ha ny diagnos
Forskarna förvånades över att de som ätit fett- och sockerrika mellanmål också hade förändringar i hur deras hjärnor lärde sig.
I en grundläggande inlärningsuppgift där deltagarna skulle trycka på en knapp kopplad till en bild när de hörde vissa toner.
När de som ätit fett- och sockerrika mellanmål inte fick den bild de förväntade sig visade deras hjärnor större aktivitet i delar som involverar utvärdering av situationer.
Ashley Gearhardt och hennes kollegor föreslår en ny psykisk diagnos som de planerar att kalla “ultra-processed food use disorder” eller “highly-processed food use disorder”, ungefär ultraprocessad matanvändningsstörning.
Symtomen inkluderar intensivt begär, svårigheter att minska konsumtionen och abstinenssymptom som irritabilitet och agitation när de försöker minska sin konsumtion.
Läs mer: Maten som kopplas till sjukdomar och för tidig död Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.