Den här veckan har nya insikter om demens avslöjats i två studier som identifierar orsaker till den degenererande hjärnsjukdomen.
Två nya studier ökar kunskapen om demens
Mest läst i kategorin
En ny studie visar att förkortning av telemorerna, små lock som sitter i änden av kromosomerna, kan var kopplad till ökad risk för demens, det rapporterar Newsweek.
En annan ny studie visar att risken för demens ökar av att spendera mycket tid stillasittande.
Mekanismerna bakom demens
Demens är en term som används för symptom på försämrad hjärnfunktion på grund av skador eller förändringar i hjärnan.
En form av demens är Alzheimers sjukdom, som orsakas av onormal ansamling av två sorters protein, amyloid och tau.
De två nya studierna kan hjälpa forskare att bättre förstå mekanismerna bakom vad som gör att demens utvecklas och därmed även hur sjukdomen kan stoppas.
Telemorer som biomarkörer
Ålder är en av de viktigaste drivkrfterna för utveckling av demens då det är mycket vanligare hos äldre, det kan till viss del förklaras av resultaten i den studie som upptäckte att forkortningen av telemorerna ökar demensrisken.
Telemorerna förhindrar att funktionella gener förloras vid replikering, när vi åldras blir våra telemorer kortare på grund av många års celldelning och replikering av kromosomer.
Studien visar att bland patienter mellan 37 och 73 år med kortare telemorer i sina leukocyter, en typ av vita blodkroppar, hade 14 procent större sannolikhet att diagnosticeras med demens och 28 procents större sannolikhet att diagnosticeras med Alzheimers sjukdom, än de som hade de längsta telemorerna.
Forskarna säger att de fann att längden på leukocyternas telemorer, LTL, fungerar som en åldrande biomarkör förknippad med risken för demens och som en potentiell biomarkör för hjärnans hälsa.
“Eftersom LTL är till stor del ärftligt kan individer som ärver kortare LTL vara predisponerade för demens, vilket gör LTL till en tilltalande prediktiv biomarkör för demens. Dessutom betraktas kortare LTL allmänt som en indikator på sämre neuropsykologiskt tillstånd, så mätning av LTL kan övervägas som ett alternativ som erbjuds allmänheten för att motivera hälsosamma livsstilsval i den allmänna befolkningen”, skriver studiens författare, enligt Newsweek.
Tio timmar eller mer
Studien som fann att en stillasittande livsstil kan påverka risken för demens fann att personer som tillbringar mer än tio timmar per dag med att sitta still har högre risk för demens än de som sitter still kortare tid.
“Kopplingen mellan stillasittande beteende var olinjär, så vid lägre mängder av sittande tid fanns det ingen signifikant ökning av risken,” säger studieförfattaren David Raichlen till Newsweek.
Han är professor i biologiska vetenskaper och antropologi vid USC Dornsife College of Letters, Arts and Sciences, och förklarar att efter cirka tio timmars stillasittande per dag ökade risken avsevärt.
Att sitta still tio timmar per dag var associerat med en 8 procents ökning av risken för demens och 12 timmars stillasittande per dag var associerat med en 63 procents ökning av risken för demens.
Studiens författare definierar, enligt David Raichlen, stillasittande som låg energiförbrukning i sittande eller liggande ställning, det skriver Newsweek.
Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Livsstilsval kan minska risken för demens
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.