Blodtransfusioner med labbodlat blod skulle kunna introduceras i stor skala redan nästa år, allt hänger på att nya försök blir framgångsrika.
Transfusioner med labbodlat blod kan bli verklighet nästa år
Mest läst i kategorin
Forskare menar att blodtransfusioner med labbodlat blod avsevärt kan förbättra behandlingen för personer med blodsjukdomar eller med sällsynta blodtyper.
Två patienter har fått små doser, motsvarande ett par teskedar, blod som har odlats i ett laboratorium, det var första steget i en större studie som ska ta reda på hur det framodlade blodet beter sig i kroppen, det rapporterar CNBC.
Forskningen utökas nu
Forskningen har gjorts av forskare i Bristol, Cambridge och London, samt NHS Blood and Transplant och den fokuserar på röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till resten av kroppen.
Nu ska studien utökas till tio patienter och ska pågå i flera månader för att ta reda på hur länge labbodlade celler lever i jämförelse med transfusioner med vanliga röda blodkroppar.
Kan introduceras i stor skala
För närvarande kostar en genomsnittlig blodtransfusion cirka 145 pund, drygt 1 799 kronor, enligt NHS Blood and Transplant. Transfusioner med labbodlat blod skulle sannolikt vara dyrare, men det finns ännu inget kostnadsestimat för proceduren.
NHS Blood and Transplant menar dock att kostnaderna kommer minska när tekniken skalas upp.
“Om försöket är framgångsrikt och forskningen fungerar, då kan den introduceras i stor skala under kommande år, vilket innebär att kostnaderna skulle falla”, säger en talesperson till CNBC.
Tillverka sällsynta blodtyper
Enligt forskarna är syftet inte att ersätta vanliga mänskliga bloddonationer, men med tekniken kan man tillverka mycket sällsynta blodtyper som är svåra att få tag på och som personer som måste få regelbundna blodtransfusioner behöver på grund av exempelvis sickelcellanemi.
“Behovet av normala bloddonationer för att ge det stora flertalet blod kommer att kvarstå. Men potentialen för detta arbete att gynna patienter som det är svårt att transfusera är mycket betydande, säger Farrukh Shah till CNBC, hon är medicinsk chef för Transfusion för NHS Blood and Transplant.
Odlas av stamceller
Forskarna tillsatte magnetiska pärlor i vanligt blod som donerats, de magnetiska pärlorna hjälpte till att upptäcka flexibla stamceller som kan bli röda blodkroppar. De stamcellerna placerades sedan i näringslösning i ett labb.
Under tre veckor förökade sig stamcellerna och utvecklades till mer mogna celler som sedan renades med samma typ av filter som används vid vanliga bloddonationer för att ta bort vita blodkroppar.
Kan leda till färre blodtransfusioner
För att kunna övervaka hur länge det labbodlade blodet fanns kvar i kroppen märktes det med ett radioaktivt ämne som ofta används i medicinska procedurer. Nu kommer samma process användas på 10 frivilliga som var och en ska få 5–10 milliliter labbodlat blod vid två tillfällen.
För att jämföra cellernas livslängd ska de frivilliga försökspersonerna även få en transfusion med normalt blod och mellan transfusionerna ska det gå minst fyra månader. Forskarna hoppas att överlägsen livslängd för labbodlat blod ska innebära att patienter så småningom kan få färre blodtransfusioner.
En vanlig blodtransfusion innehåller både unga och gamla röda blodkroppar, varför deras livslängd är oförutsägbar. Labbodlat blod består helt av unga celler och ska därför hålla i 120 dagar, som är normal livslängd för röda blodkroppar.
Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Labbodlat blod för första gången använt i blodtransfusion
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.