Dagens PS

Surrugatmoderskap – en växande miljardindustri

Kommersiellt surrugatmoderskap ökar och industrin var förra året värd nästan 147 miljarder kronor
Kommersiellt surrugatmoderskap ökar och industrin var förra året värd nästan 147 miljarder kronor. (Foto: Unsplash)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 07 mars 2023Publicerad: 07 mars 2023

I länder som Georgien och Mexiko ökar antalet kvinnor som jobbar som surrugatmödrar, förra året växte den kommersiella delen av surrugatmoderskap till nästan 147 miljarder kronor.

ANNONS
ANNONS

Kommersiellt surrugatmoderskap är när en kvinna får betalt för att bära en annan kvinnas barn, till skillnad från altruistiskt surrugatmoderskap, när en kvinna frivilligt bär och föder ett barn åt någon annan, det skriver CNBC.

Olika regler och pris i olika länder

Vanligtvis är surrugatmamman inte biologiskt släkt med barnet hon bär. I olika länder är lagarna kring surrugatmoderskap väldigt olika.

I USA är det tillåtet i en del stater och förbjudet i andra. I Kanada och Storbritannien tillåts bara altruistiskt surrugatmoderskap, men i Georgien, Ukraina och Ryssland tillåts båda formerna.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

Relevance Communication: Starkare journalistik tillsammans

21 dec. 2024

Efterfrågan drivs av rika västländer

Marknadsundersökningsföretaget Global Market Insights uppskattar att den globala näringen med surrugatmoderskap förra året var värd 14 miljarder dollar, cirka 146,84 miljarder kronor.

I och med att problem med infertilitet ökar och fler singlar och par av samma kön vill ha barn, spås den summan öka till 129 miljarder dollar år 2032, drygt 1 353 miljarder kronor.

Efterfrågan drivs främst av rika västländer där många blivande föräldrar söker surrugatmammor i andra länder för att surrugatmoderskap inte tillåts i hemlandet eller för att få lägre kostnader.

Efterfrågan ökade efter pandemin

ANNONS

När covid-19-pandemin tog slut sågs en ökning i den globala efterfrågan på surrugatmödrar.

“Pandemin minskade internationellt surrogatmoderskap, men vi ser nu all den uppdämda efterfrågan”, säger Sam Everingham till CNBC.

Han är global chef för Growing Families, en Australien-baserad stödgrupp för surrogatmoderskap.

Ukraina var en av de största marknaderna

Fram till förra året var Ukraina världens näst största marknad för surrugatmödrar, näst efter USA. Blivande föräldrar lockades av Ukrainas lägre kostnader och gynnsamma regelverk.

När Ryssland invaderade Ukraina ändrades dock det.

Den ukrainska surrogatbyrån World Center of Baby, hade då 37 gravida surrogatmammor och 130 tilltänkta föräldrar i sina böcker.

Olga Pysana, partner på World Center of Baby, säger att de snabbt var tvungna att komma på ett alternativ. Konflikten drev in surrugatindustrin i länder som Georgien, där lagarna liknar Ukrainas.

Surrugatmamma mycket dyrare i USA

ANNONS

Förra året hade World Center of Baby redan verksamhet på Cypern och planerar att öppna ett kontor i Georgien nu i mars. 

I Georgien och Ukraina kostar ett kommersiellt surrugatmoderskapsprogram ungefär 40 000–50 000 dollar, cirka 419 549–524 436 kronor. I USA kostar det i genomsnitt 120 000 dollar, 1 258 646 kronor.

Ökning även i Mexiko

Även i Mexiko och delar av Latinamerika har det skett en ökning av surrugatmoderskap.

Ernesto Noriega, vd och grundare av fertilitetsbyrån Egg Donors Miracles, i Cancun, Mexiko, noterade förra året en 20–30-procentig ökning av surrogatarrangemang.

“Här i Mexiko har vi återigen uppsvinget kring surrogatmoderskap, eftersom Ukraina är stängt”, säger han till CNBC. 

“Den främsta drivkraften, oavsett om det är i Ukraina, Georgien, Mexiko, alla huvudmarknader, är den ekonomiska motivationen bakom det”, säger Olga Pysana till CNBC om surrogatmoderskap.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Varför föder ryska kvinnor barn i Argentina

ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Så använder kriminella kryptovalutor
Spela klippet

Så används kryptovalutor av kriminella

Intresset för kryptovalutor har skjutit i höjden i takt med att bitcoin och andra digitala tillgångar når nya rekord. Samtidigt växer oron för att tekniken utnyttjas för olagliga syften, såsom penningtvätt. Advokat Niklas Sinander, expert på området, berättar om utmaningarna och de åtgärder som vidtas för att stävja missbruk. Attraktiv för kriminella – Kryptotillgångar har […]