Studie: Störd dygnsrytm och dålig sömn kan ge Alzheimers

För att hålla våra hjärnor friska söker immunceller upp och förstör skadliga proteiner som kan ansamlas i hjärnan, ett av dessa proteiner kallas amyloid beta och är kännetecknande för Alzheimers sjukdom. Rensningen av skadligt protein sker när vi sover.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. I Sverige insjuknar cirka 15 000 i sjukdomen varje år, enligt Demensförbundet. Sjukdomen uppstår när kopplingar mellan nervceller i hjärnan förloras på grund av att onormala plack och härvor av proteiner hela tiden byggs på.

Bättre sömnrytm kan skydda

Forskare i USA har nu funnit att god sömn kan hjälpa i kampen mot Alzheimers sjukdom eftersom vår biologiska dygnsklocka styr hjärnans förmåga att städa bort de proteiner som är kopplade till sjukdomen, det rapporterar The Guardian.

Upptäckten skulle kunna förklara hur sömnstörningar och störningar i dygnsrytmen kan bidra till uppkomst och förvärring av Alzheimers sjukdom, samt hur bättre sömnrytm skulle kunna skydda mot sjukdomen.

Celler tappar sin dygnsrytm

Jennifer Hurley ledde forskningen vid Rensselaer Polytechnic Institute i New York och hon säger att cirkadianska störningar, alltså störningar i dygnsrytmen, korrelerar med Alzheimersdiagnoser samt att det har föreslagits att sömnstörningar kan vara ett tidigt varningstecken för sjukdomen.

Hon och hennes forskarteam skriver i tidskriften Plos Genetics att de funnit en daglig rytm hos mikroglia, de immunceller som städar bort skadligt protein i våra hjärnor. Den dagliga rytmen hos immuncellerna drev regelbundna vågor av proteinrensning i hjärnan, men när immuncellerna tappade sin dygnsrytm försämrades proteinrensningen.

Kan leda till nya behandlingar

“Störningen i tidssynkronisering för amyloid beta-rensning kan vara en av anledningarna till att vi ser en ökning av plack som bildas i hjärnan under Alzheimers sjukdom,” säger Jennifer Hurley till The Guardian.

Det är vanligt att sömnstörningar uppstår innan Alzheimers sjukdom, men Jennifer Hurley och många andra forskare misstänker att det finns ett komplext samspel mellan de två. När sömnen och dygnsrytmen störs kan amyloid beta byggas upp och Jennifer Hurley menar att det i sin tur skadar de hjärnceller som styr dygnsrytmen, vilket leder till att mer amyloid beta kan ansamlas i hjärnan.

Forskarnas upptäckt skulle kunna leda till behandlingar som eventuellt skulle kunna minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom eller minska sjukdomens symptom. Jennifer Hurley menar att det kanske kan gå att stimulera hjärnans förmåga att städa bort amyloid beta med olika behandlingar som ökar immuncellernas aktivitet.

Intresserad av Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Positiva resultat för läkemedel mot Alzheimers