Sömnforskare: Bra att sömn blivit något vi talar om

Alla kommer vi någon gång under livet drabbas av sömnsvårigheter, det gäller så klart även barn. Om ett barns sömnsvårigheter påverkar barnets dagliga liv eller hälsa bör man söka hjälp, det menar Pernilla Garmy, sömnforskare vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet.

”Som förälder är det viktigt att finnas där för barnet och ge tröst och stöd när det behövs. Om sömnbesvären återkommande påverkar hur barnet klarar sig på dagen med skola, kompisar och aktiviteter, eller om sömnbesvären påverkar barnets hälsa och välbefinnande är rådet att söka hjälp”, säger hon till Dagens PS.

För att utesluta att sömnsvårigheterna har någon annan anledning än barnets naturliga utveckling kan vårdnadshavare i första hand söka hjälp hos skolsköterskan eller på vårdcentralen.

Behovet av sömn varierar

Både för barn och för vuxna varierar behovet av sömn. Pernilla Garmy menar att det viktigaste är att se till att barnet mår bra och fungerar bra på dagen.

”I så fall sover troligen barnet tillräckligt mycket”, säger hon, och berättar att det verkar som att sömnen under de senaste hundra åren har blivit kortare, både för barn och för vuxna.

”Men det är svårt att säga exakt eftersom vi har mätt sömn på olika sätt i olika tider. När jag jämför mina sömnstudier på dagens skolbarn verkar de sova ungefär en halvtimme mindre än studier gjorda på barn födda på 1950-talet”, säger Pernilla Garmy.

Stressnivån har ökat

Enligt henne rapporterar både barn och ungdomar en högre stressnivå i dag än tidigare.

”Det kan beror på att det är mer accepterat i dag att prata om stress och psykisk ohälsa än tidigare, men forskningen verkar ändå tyda på att den faktiska stressnivån har ökat. Stress gör det svårare att sova eftersom det skapar en uppvarvning som motverkar sömn. Att däremot ha mycket att göra och att trötta ut sig på dagen kan göra att man får lättare att somna”, säger hon.

Prata om stress och psykisk ohälsa

Enligt Pernilla Garmy kan stress förebyggas om vi skapar utrymme för att prata om stress och psykisk hälsa i olika sammanhang.

”Barn och ungdomar vill gärna samtala om viktiga frågor, både med varandra, men också gärna med oss vuxna. Bara genom att prata med varandra kan man bli medveten om vad som orsakar stress och vad man kan göra för att minska den”, säger hon.

Hon nämner också klassiska råd om regelbundna vanor, som att röra på sig regelbundet, att äta på regelbundna tider, att stiga upp ungefär samma tid varje dag och att planera in roliga och meningsfulla aktiviteter. Det motverkar också stress.

Minska oron för störd sömn

Pernilla Garmy berättar att ett första steg till att hjälpa barn att sova bättre kan vara att berätta för barnet att alla människor, både barn och vuxna, ibland tycker att det är svårt att somna. Och att det inte är farligt, eller dåligt, att ibland ligga vaken på kvällen eller natten.

”Genom att minska oron för störd sömn kan man minska sömnbesvären. Nästa steg är att prata med barnet om hur barnet trivs bäst när hen ska sova”, säger Pernilla Garmy.

Hon förklarar att man kan ställa sig frågor som vad gör att barnet känner sig tryggt? Kan det hjälpa att dörren står på glänt? Känner barnet sig tryggare om en vuxen är i rummet utanför? Hjälper det att läsa en bok för barnet innan läggdags?

“Regelbundna och trygga rutiner i samband med läggdags har visat sig vara mycket effektivt för god sömn, det gäller för både barn och vuxna”, säger hon.

Viktigt att prioritera sömn

Pernilla Garmy berättar för Dagens PS att hon tycker att det är bra att sömn nu har blivit en självklar och viktig sak som vi talar om.

”För det är viktigt att vi skapar goda förutsättningar för sömn, och att vi prioriterar vår sömn. I ett samhälle där vi har möjlighet att koppla upp oss dygnet runt och det finns en förväntan att vi ska vara tillgängliga alltid, kan det vara svårt att ha stabila sömnrutiner”, säger hon.

Förutom att Pernilla Garmy är sömnforskare är hon även docent, biträdande professor och lärare vid Fakulteten för Hälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad, ledare för forskningsmiljön Children’s and Young People’s Health in Social Context, ordförande för Nätverket Sömn och Hälsa i Svensk sjuksköterskeförening samt redaktör för Tidskriften Sömn och Hälsa.

Nedan är de rekommendationer som finns i Sverige för hur mycket sömn barn behöver i olika åldrar.

Sömnrekommendationer:

• 0-12 månader: 15-18 timmar per dygn
• 1-3 år: 12-14 timmar per dygn.
• 3-6 år: 11-12 timmar per dygn.
• 6-12 år: 10-12 timmar per dygn.
• 13-18 år: 8-9 timmar per dygn.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: AAP: Sov aldrig i samma säng som ditt spädbarn