Dagens PS

Sjukvården i kaos världen över

Enligt statistik som the Economist letat fram verkar de värsta effekterna av pandemin på hälso- och sjukvården ha fördröjts och i många länder tycker ett sjunkande antal att sjukvården är bra
Enligt statistik som the Economist letat fram verkar de värsta effekterna av pandemin på hälso- och sjukvården ha fördröjts och i många länder tycker ett sjunkande antal att sjukvården är bra. (Foto: TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 18 jan. 2023Publicerad: 18 jan. 2023

De restriktioner som infördes under covid-19-pandemin hade som övergripande mål att förhindra att sjukhus överhopades med patienter.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Regeringarna hoppades att restriktioner skulle ge tid för att bygga kapacitet för sjukhus, men mycket av den kapaciteten blev sedan oanvänd, det rapporterar The Economist.

Hälso- och sjukvårdssystem nära kollaps

En studie gjord av tidskriften Health Policy om Europas erfarenheter, hittade endast ett exempel där det fanns fler covid-patienter än intensivvårdsplatser, i italienska Lombardier den 3 april 2020.

Det finns nu berättelser om överfulla kinesiska sjukhus när landet har lämnat sina strikta covid-restriktioner, men det är för tidigt för att veta om det är isolerade exempel eller uttryck för ett brett systematiskt misslyckande.

Utanför Kina är människor numer mindre oroade för covid-19, men hälso- och sjukvårdssystemen i rika länder är ändå närmare en kollaps än de varit någon gång sedan pandemin började.

ANNONS

Senaste nytt

Effekterna av pandemin har fördröjts

Det finns få jämförbara siffror om hälso- och sjukvård i olika länder så The Economist har fiskat efter statistik som länder, regioner och enskilda sjukhus har tagit fram.

Det som framgår är att läkare, sjuksköterskor och patienter inte har undkommit de värsta effekterna av pandemin utan effekterna verkar i stället ha fördröjts.

Längre väntetider på ambulans

ANNONS

Storbritanniens National Health Services, NHS är landets statliga leverantör av hälso- och sjukvård och befinner sig i svårigheter.

Innan pandemin fick en person som behövde akut men inte omedelbar vård, i genomsnitt, vänta på en ambulans i 20 minuter, nu är väntetiden över en och en halv timme.

Förre tycker att sjukvården är bra

Andra länders statistik är mindre omfattande, men lika eländig. Ipsos släppte i september en global opinionsundersökning som inkluderade en fråga om kvaliteten på sjukvården.

I nästan alla 20-talet rika länder var det mindre sannolikt än det var 2021, att de som svarade sade att den sjukvårdstjänst som erbjuds är bra eller mycket bra.

I Storbritannien sjönk andelen som svarade bra eller mycket bra med 5 procent, I Kanada sjönk den med 10 procent och i Italien med 12 procent.

Italienska sjukhus kämpar igen

I Italien översvämmades sjukhusen av covid-patienter i början av 2020 och nu kämpar de italienska sjukhusen igen.

Under 2020 ökade väntelistorna för patienter något för det italienska sjukhuset Påve Johannes XXIII i Bergamo, 2021 minskade de något, men 2022 ökade de igen.

ANNONS

En person i Bergamo som behöver ett icke brådskande bröst-ultraljud kan behöva vänta i hela två år.

Färre intensivvårdsplatser

Även de allra rikaste länderna är påverkade, i Schweiz finns det nu färre gratis intensivvårdsplatser än under pandemin.

Tyskland har liknande problem med en ökning av patienter som gör att intensivvårdskapaciteten minskar.

I slutet av 2021 fick patienter i Singapore vänta i genomsnitt nio timmar för att komma till en vanlig poliklinik, i oktober 2022 fick de vänta 13 timmar.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Kinas sjukvård kraschar om landet öppnar upp

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]