Hälften av alla har känt av det. Men framförallt drabbas kvinnor. Här läser du om syndromet som verkligen kan ställa till det för oss.
Okända syndromet som drabbar kvinnor
Mest läst i kategorin
”Jag är rädd för att bli dömd av andra. Jag tror att mina bra prestationer bara beror på tur. Och jag är orolig att andra ska upptäcka att jag inte är så kompetent som de tror”.
Så inleder Patricia Fernández Martín sin genomgång av ”Imposter syndrome” i El País.
Hon är klinisk psykolog vid Ramón y Cajal-sjukhuset i Madrid och skriver om bördan i att alltid känna sig som en bedragare.
Hälften drabbas
”Jag är säker på att du redan tycker den här texten är dum. Så känner väl alla ibland?”, fortsätter hon.
Inte alla, men hälften, är svaret.
Statistik visar att nästan 50 procent av de människor som fått någon typ av offentligt beröm eller beröm inför andra på sin arbetsplats, upplevt denna känsla.
Fenomenet beskrevs första gången 1978 av de amerikanska psykologerna Pauline R Clance och Suzanne A Imes.
De definierade det som en stark känsla av bedrägeri när det gäller upplevd kompetens, särskilt bland högutbildade.
Kräver perfektionism
År 2000 associerade Joan Harvey och hennes kollegor det även med personlighetsdrag som höga krav på sig själv, självkritik, perfektionism och låg självkänsla.
Människor som känner sig som bedragare skyller ofta misstag på sig själva och får kämpa för att kunna ta emot beröm.
De tror deras prestationer beror på tur och att människor låtsas att de inte ser deras brister.
Tror att de luras
De känner sig som att de spelar en roll de egentligen inte klarar, är rädda att misslyckas och dissar sina egna kvalitéer.
För att kompensera för det överarbetar de endera saker eller skjuter upp dem.
Ett tydligt tecken är när ingen prestation känns nog bra, vilket leder till kroniskt missnöje. En annan indikator är när de höga kraven går utanför yrkeslivet och börjar påverka socialt liv och familjeliv.
Då kan det även börja påverka den fysiska hälsan.
Fler kvinnor än män
Studier tyder på att kvinnor är mer drabbade än män av bedragarsyndromet.
Upplevelsen kan intensifieras när kvinnor tar över ledande positioner som män traditionellt varit förknippade med.
Mary Beard undersökte syndromet och dess inverkan på kvinnor i ”Women & Power: a Manifesto” 2017.
Där belyser hon hur kvinnor historiskt marginaliserats, något som kvarstår i dag.
Börjar i tonåren
Bedragarsyndromet uppstår oftast under tonåren och växer under olika delar av vuxenlivet, som under moderskapsperioden när kvinnor måste anstränga sig dubbelt för att bevisa sitt professionella värde, skriver Beard.
Deltagande ledarskap och en sund ledarstil är två vägar att bekämpa syndromet i yrkeslivet.
Att låta även de mer tillbakadragna ta ansvar och ett utvecklat mentorskap är två andra, skriver Fernández Martín.
”Okej att smälta in i mängden”
Professor Helena Legido rekommenderar en jämställdhetspolicy, mångfald i beslutsfattande, balans mellan arbete och privatliv och lika lön.
För framtida ledarskap är det bra att identifiera förebilder och mentorer som hjälper kvinnor att stötta varandra och ta risker – om det är vad de vill.
Men det är lika viktigt att erkänna och respektera valet att smälta in i mängden, utan att känna sig som en bedragare, avslutar hon.
Sex råd för att hantera bedragarsyndromet
1. Börja med att identifiera och förstå vad som utlöser känslan.
2. Var snällare mot dig själv. Lär dig ta emot andras åsikter och inse att din självbild inte alltid stämmer.
3. Fokusera på att lära känna dig själv och erkänna de styrkor du har.
4. Släpp falsk skuld, lär dig att acceptera egna misstag.
5. Överansträng dig inte, ta emot komplimanger och hitta glädje i det du gör.
6. Till sist och kanske viktigast: öka din medvetenhet om könsfördomar och strukturer, både på individuell och kollektiv nivå.
Läs även:
Försummad kvinnohälsa ger minskad produktivitet – Dagens PS
Oroande statistik: Bara en av tre svenska kvinnor har råd att skilja sig – Dagens PS
Pengar håller kvinnor vakna om natten – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.