Nya regler för svensk läkarlegitimation

Fram tills nu har den svenska läkarutbildningen varit fem och ett halvt år lång. Därefter följer en allmäntjänstgöring, AT-tjänst, på minst ett och ett halvt år. Först efter den kan man ansöka om att få sin läkarlegitimation.

I övriga Europa är de flesta läkarutbildningar runt sex år men då får man också sin läkarlegitimation direkt efter utbildningen, skriver Dagens Nyheter.

Nu blir utbildningen mer EU-anpassad, efter flera års problem med att organisera AT-tjänstgöringen.

– Du får nästan aldrig AT-tjänst direkt efter utbildningen utan du kanske får vikariera i ett eller två år först. Det innebär att det tar väldigt lång tid innan vi får legitimationen i Sverige och därför görs det nu en EU-anpassning, säger Eva Engström, regionövergripande studierektor för AT, BT och ST i Västra Götaland till DN.

För att inte gå miste om det praktiska momentet ska läkare istället gå igenom en så kallad bastjänstgöring, BT-tjänst, som en första inledande del av specialisttjänstgöringen, ST-tjänsten.

De läkarstudenter som börjar studera i höst blir den första generationen som studerar i enlighet med de nya reglerna.

Syftet med BT-tjänst är också att de som utbildat sig utomlands snabbt ska kunna introduceras till det svenska sjukvårdssystemet – men även att de som utbildas inom det nya systemet kommer att få en snabbare väg från första dagen på universitetet till att bli specialist.

– Det fanns ganska stora farhågor att vi skulle få sämre rustade kollegor utan AT-tjänsten. Därför valde man att reglera vidareutbildningen av legitimerade läkare, som en förlängning av den nya grundutbildningen, säger Caroline Mellberg bastjänstgöringschef i Region Skåne.

Förändringen av regelverket innebär dessutom att läkarna snabbare kan arbeta på en global arbetsmarknad. Tidigare kunde de inte få jobb utomlands innan AT-tjänstgöringen eftersom de då saknade en formell legitimation.

Läs också: 

Fortbildning för läkare drabbas hårt av pandemin
Hyror skenar i nya studentbostäder