Dagens PS

Ny teknik för genredigering ger hopp

En 13-årig flicka har behandlats med en ny teknik för genredigering, och hennes leukemi är fortfarande i remission sex månader senare
En 13-årig flicka har behandlats med en ny teknik för genredigering, hennes leukemi är fortfarande i remission sex månader senare. (Bild: Pixabay)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 14 dec. 2022Publicerad: 14 dec. 2022

En ny teknik för genredigering har för första gången använts för att förändra immunceller och behandla leukemi.

ANNONS
ANNONS

En månad efter att 13-åriga Alyssa i Storbritannien behandlades med en ny teknik för genredigering, kallad basredigering, var hennes leukemi i remission och flera månader senare mår hon fortfarande bra, det skriver CNN.

Ny mer exakt teknik

I stället för att använda genredigeringstekniken Crispr för att förändra donatorernas immunceller användes den mer exakta tekniken basredigering.

De redigerade immuncellerna ges sedan till patienten och kan, enligt ett pressmeddelande från University College London: “Snabbt hitta och förstöra T-celler i kroppen, inklusive leukemiska T-celler”.

Eftersom basredigering är en mer exakt teknik för genredigering än Crispr ger den färre risker för oönskade effekter på kromosomerna, vilket ger mindre risk för biverkningar.

ANNONS

Senaste nytt

Sofistikerad cellteknik

Genom basredigering kunde forskare vid Great Ormond Street och University College London ta friska T-celler från donatorer, ta bort två genmarkörer och förhindra att de modifierade cellerna förstörs av patientens immunsystem eller av cellgifter.

“Det är vår mest sofistikerade cellteknik hittills och banar väg för andra nya behandlingar och i slutändan bättre framtid för sjuka barn”, säger Waseem Qasim, skriver CNN.

Han är professor i cell- och genterapi vid University College London som ledde forskningen som tillverkade Alyssas donatorceller.

ANNONS

Kan utökas till andra sjukdomar

Otis Brawley har inte varit involverad i den nya forskningen, men säger till CNN att basredigering kan utökas till andra sjukdomar.

Han är onkologiprofessor vid Johns Hopkins University och tidigare chefsläkare och vetenskaplig chef för American Cancer Society.

“Den tekniken kommer att hjälpa oss med många andra sjukdomar. Till exempel har vi redan använt Crispr för att bota sicklecellanemi. Vi kan mycket väl kunna använda denna genredigering för att ännu enklare och bättre och billigare bota sicklecellanemi, säger Han till CNN. 

Är försiktigt optimistisk

Han känner sig försiktigt optimistisk och vill se fler behandlingar med den nya metoden innan han ser metoden som framgångsrik.

För Alyssa har basredigering förändrat livet. Hon diagnosticerades med T-cells akut lymfatisk leukemi, T-ALL, förra året.

Hennes cancer försvann inte av cellgifter och benmärgstransplantation och det som återstod för henne var palliativ vård.

I maj blev hon den första personen i världen som fick basredigerade immunceller och sex månader efter transplantationen mår hon fortfarande bra.

ANNONS

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Nobelpristagare: Genredigerade bebisar möjligt inom 25 år

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS