Med nya behandlingar för typ 1-diabetes är tricket att överlista immunförsvaret så det slutar förstöra kroppens insulinproducerande celler.
Ny behandling av diabetes testas i Uppsala
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 21 feb. 2024Publicerad: 21 feb. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Langerhans öar är kluster av celler utspridda i bukspottkörteln. De syntetiserar och frigör flera hormoner, inklusive insulin, som reglerar kroppens glukosnivåer och därmed även vår ämnesomsättning.
Insulinproducenterna i Langerhans öar kallas för betaceller och de är de vår kropps enda källor till hormonet insulin.
Transplantera betaceller
Om antalet betaceller minskar får vi problem. Det är vad som händer vid typ 1-diabetes. Vid autoimmunitet angriper kroppens eget immunsystem betacellerna och utplånar 80 procent av dem, det skriver The Economist.
En person med typ 1-diabetes som inte får tillskott av insulin dör.
Insulin kan tillföras intravenöst, men att ersätta de skadade betacellerna och skydda dem från immunsystemets attacker kan vara ett bättre sätt.
Några patienter har fått sina betaceller ersatta via transplantation från mänskliga donatorer. Nu testar Vertex Pharmaceuticals betaceller som har odlats från stamceller.
Inget av dessa tillvägagångssätt inkluderar dock immunskydd av betacellerna, varför de patienter som får dem måste ta immunsuppressiva läkemedel för att förhindra avstötning.
ANNONS
Senaste nytt
Göra betaceller osynliga
ANNONS
Nu undersöks hur betaceller kan göras hypoimmunogena så att de alltså blir osynliga för patientens immunsystem.
Sonja Schrepfer, arbetar på University of California, San Francisco och vid Seattle-baserade Sana Biotechnology. Hon föreslår ett dubbelt tillvägagångssätt.
Immunsystemet har två armar. Den adaptiva armen är grunden för vävnadsavstötning. Den adaptiva armen känner igen signaturen för “självhet” som tillhandahålls av en individs hla-proteiner.
Det är molekyler som innehåller så kallade hypervariabla regioner, som skiljer sig mellan olika individer.
Förhindra produktionen
Om immunsystemet stöter på hla-proteiner som inte tillhör den egna kroppen känner det igen de celler som visar att de är inkräktare och attackerar.
Den första delen i Sonja Schrepfers tillvägagångssätt är att förhindra produktionen av hla-proteiner i labbodlade betaceller som ska transplanteras.
Det kan göras med redigering av två gener och det gör i teorin betacellerna osynliga för immunsystemets adaptiva arm.
Mer av ett annat protein
ANNONS
Men, brist på hla-proteiner gör att en cell uppmärksammas av immunsystemets andra arm, det medfödda systemet med så kallade naturliga mördarceller, NK-celler och makrofager.
Att NK-cellerna och makrofagerna reagerar på frånvaron av hla kan avvärjas genom överuttryck av ett protein kallat cd47.
Det har Sonja Schrepfers forskarteam också åstadkommit genom genetisk manipulation av odlade betaceller.
Försök i Uppsala
Och det här dubbelt tillvägagångssättet verkar fungera.
När modifierade betaceller injicerades i en muskel på en laboratoireapa som inducerats med diabetes försvann diabetesen i över sex månader.
Forskarna har nu gått vidare och ska starta en studie för att ta reda på om det även fungerar på människor.
Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ska mänskliga versioner av de modifierade cellerna transplanteras in i underarmen på en enda patient.
Läs mer: Enzym befäster samband mellan Alzheimers och diabetes Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
