Nobelpristagare: Genredigerade bebisar möjligt inom 25 år

För tio år sedan publicerade Jennifer Doudna sin artikel om gensaxen Crispr, som hon och kollegan Emmanuelle Charpentier sedan fick Nobelpris för.

Utvecklingen för Crispr har gått långsamt men tekniken används av forskare runt om i världen för utveckling av potentiella botemedel mot försvagande genetiska tillstånd, eller för att skapa diagnostiska tester, men även för annan forskning som att bekämpa klimatförändringar och förbättra grödor.

Redigerade spädbarns gener

Crispr har även använts för att redigera spädbarns gener, det var en kinesisk vetenskapsman som för några år sedan avslöjade att han hade ändrat arvsmassan hos två tvillingflickor. Han menade då att redigering av spädbarns gener kan komma inom vår livstid.

“Det var en stor mängd uppmärksamhet kring Crispr-bebisar när det arbetet först tillkännagavs i slutet av 2018. Vi hade precis ett internationellt toppmöte som hölls digitalt, och jag märkte att det inte var särskilt välbesökt. Jag vet inte om det beror på att folk är mer bekväma med Crispr-bebisar, jag tror inte att det är så, men det kan betyda att det inte finns lika stor oro för att detta är ett omedelbart hot av något slag”, säger Jennifer Doudna till Bloomberg.

Förutom att hon är Nobelpristagare är hon biokemist vid University of California i Berkeley och grundare av Innovative Genomics Institute. Baserat på vad hon såg vid det internationella toppmötet tror hon att bekvämligheten med att använda Crispr ökar, i alla fall experimentellt.

Bistå mänsklig utveckling

Jennifer Doudna säger till Bloomberg att det inte handlar om att genredigera bebisar utan om att bistå mänsklig utveckling och att det innebär att man gör experiment i tidiga embryon och i könsceller. I början menade en del att man inte kan göra så och att det måste vara förbjudet, men Jennifer Doudna menar att det nu oftast inte ens nämns.

“Det finns ett slags antagande att, ja, det kommer att bli gjort. Det är mer en fråga om, hur gör vi det? Hur kontrollerar vi det? Hur reglerar vi det? Vem bestämmer vem som gör det? Hur betalar vi för det? Den sortens saker”, säger hon till Bloomberg.

Jennifer Doudna säger till Bloomberg att hon tror att det är fullt möjligt att vi under de kommande 25 åren kommer se Crispr-redigerade bebisar, men hon tillägger i ett mejl till tidningen att hon inte förespråkar redigering av mänskliga könsceller utan bara menar att det troligtvis kommer hända inom 25 år.

Intresserad av Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Experter: Inför gentester vid läkemedelsförskrivning