Markant ökning av neurologiska störningar

Mer forskning behövs

Under den 31 år långa perioden fann forskarna att funktionshinder, sjukdom och för tidig död orsakad av neurologiska störningar ökat med 18 procent.

År 2021 var, enligt analysen, de vanligaste neurologiska hälsostörningarna: stroke, hjärnskada, Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, migrän, nervskador, hjärnhinneinflammation, epilepsi, autismspektrumtillstånd och cancer i nervsystemet.

Forskarna fann även att kognitiv nedgång efter covid-19 gav förluster av hälsosamma liv år 2021.

Den nya studien visar på behovet av mer forskning om neurologiska störningar, som är kända för att vara svårbehandlade.

Förändra riskfaktorer

“Eftersom många neurologiska tillstånd saknar botemedel, och tillgången till medicinsk vård ofta är begränsad, är det viktigt att förstå modifierbara riskfaktorer och den neurologiska bördan som potentiellt kan undvikas, för att hjälpa till att stävja den här globala hälsokrisen,” säger Katrin Seeher i ett pressmeddelande.

Hon är specialist på mental hälsa vid WHO:s hjärnhälsoenhet och medförfattaren till studien.

Genom att eliminera kända riskfaktorer för stroke, demens, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, hjärninflammation, hjärnhinneinflammation och intellektuell funktionsnedsättning kvantifierade forskarna den del av nervsystemets börda som potentiellt kan förebyggas.

Analysen tyder på att modifiering av 18 riskfaktorer under en persons livstid, framför allt högt systoliskt blodtryck, skulle kunna förhindra 84 procent av globala funktionsnedsättnings-justerade levnadsår från stroke.

Forskarnas uppskattningar tyder även på att kontroll av blyexponering kan minska bördan av intellektuell funktionsnedsättning med 63 procent.

Dessutom tyder uppskattningar att en minskning av högt blodsocker på fastande mage till normala nivåer kan minska bördan av demens med cirka 15 procent.

Hitta nya metoder

Studiens medförfattare Valery Feigin, chef för Auckland Universitys National Institute for Stroke and Applied Neuroscience i Nya Zeeland, säger att den neurologiska bördan, som ökar väldigt snabbt över hela världen, kommer under kommande decennier sätta ännu mer press på världens hälsosystem.

“Men många nuvarande strategier för att minska neurologiska tillstånd har låg effektivitet eller är inte tillräckligt spridda, vilket är fallet med några av de snabbast växande, men till stor del förebyggbara tillstånden som diabetisk neuropati och neonatala störningar”, säger han i pressmeddelandet.

Han tillägger att det för många andra tillstånd inte finns några botemedel, vilket understryker vikten av större investeringar samt forskning om nya metoder och potentiellt modifierbara riskfaktorer.

Vanlig rörelsestörning kopplas till risk för demens

En av de vanligaste neurologiska diagnoserna, som tros vara underdiagnosticerad men som har fastställts hos cirka 5 procent av alla över 60 år, kopplas till ökad risken att utveckla demens.