Läkemedel för viktminskning oroar experter

Ätstörningar i Sverige

Internationell forskning bedömer att cirka 200 000 personer i Sverige någon gång i livet har en ätstörning, men mörkertalet anses vara stort, det skriver Socialstyrelsen.

Dagens Medicin skrev förra året att antalet personer som diagnosticeras med en ätstörning ökar och att 8 300 barn och ungdomar mellan 6 och 24 år fick en ätstörningsdiagnos under 2022.

Enligt den amerikanska föreningen Association of Anorexia Nervosa and Associated Disorders har ätstörningar i USA den näst högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar, näst efter opioidberoende.

Bara lite forskning

Möjligheten att GLP-1-agonister kan göra ätstörningar vanligare eller förvärra dem “gör att vi måste gå väldigt långsamt och vara mycket fundersamma på när vi kan skriva ut dem”, säger Jennifer Gaudiani till CNN.

Hon är ätstörningsläkare samt grundare och medicinsk chef vid Gaudiani Clinic i Denver, USA.

Enligt Susan McElroy finns det ganska lite forskning om sambandet mellan ätstörningar och läkemedel föe viktminskning, varför många frågor är obesvarade.

Hon är forskningschef vid Lindner Center of HOPE och professor vid institutionen för psykiatri och beteendevetenskaplig neurovetenskap vid University of Cincinnati College of Medicine, USA.

Hon ser ätstörningar som den sista gränsen inom psykiatrin och säger att ätstörningsområdet är svårt eftersom det ignoreras.

Skulle kunna hjälpa

Enligt experterna kan det kanske finnas fall där de nya viktminskningsläkemedlen verkligen kan hjälpa patienter med ätstörningar.

Susan McElroy säger att om ett läkemedel orsakar viktminskning, finns det i allmänhet en god chans att det också kommer minska hetsätning.

Hon säger att hetsätning är den vanligaste ätstörningen men att det inte finns tillräckligt med forskning om hur man behandlar det med läkemedel, detsamma gäller anorexia och bulimia nervosa.

I teorin skulle de nya viktminskningsläkemedlen kunna hjälpa, men de har inte godkänts för behandling av hetsätning, påtalar Susan McElroy.

“Det finns lite preliminära bevis för att GLP-1-agonister kanske skulle kunna minska hetsymtomen hos vissa individer, men bevisen är ganska svaga vid denna tidpunkt, och det är verkligen inte tillräckligt för att rekommendera att människor tar GLP-1 agonister mot hetsätning”, säger Aaron Keshen till CNN.

Finns skäl för oro

Jennifer Gaudiani har hört bevis för på att människor i remission för en ätstörning har fått återfall efter att ha tagit en GLP-1-agonist.

Hon säger att ätstörningar är komplicerade biopsykosociala sjukdomar och att processen att gå ner i vikt kan framkalla en för restriktiv diet, vilket kan ge återfall.

De här läkemedlen undertrycker dessutom aptiten och att känna sig mätt för snabbt, eller att känna sig sjuk efter att bara ha ätit lite, kan enligt henne koppla bort en person från sina medfödda hunger- och mättnadssignaler.

Eftersom det bara finns lite forskning om ämnet kan experter inte säga om GLP-1-agonister kan öka risken att utveckla en ätstörning, men Jennifer Gaudiani tycker att det finns skäl att vara orolig.

Läs mer: Stora problem med mat bland idrottare Dagens PS