Dagens PS

Krig? Då ska Sverige lära av pandemin

Krig
Handsprit-ruschen under pandemin ger erfarenheter för flexibel beredskap i krig. (Foto: TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 04 apr. 2023Publicerad: 04 apr. 2023

Under pandemin började skyltfabriker göra skyddsvisir och whiskyproducenter tillverka handsprit. Nu ska de erfarenheterna ge Sverige en flexibel beredskap för krig.

ANNONS
ANNONS

Det är Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som vill nyttja pandemierfarenheterna för att ge Sverige en flexibel beredskap.

Många företag ställde om sin produktion under pandemin som ett svar på det plötsliga och akuta behovet av skyddsutrustning inom vård och omsorg under pandemin, konstaterar FOI.

”Bland annat gick whiskyproducenten Mackmyra samman med dryckesföretaget Swedish Tonic för att tillverka handsprit, och företag som i vanliga fall tillverkade skyltar och plastprodukter började producera skyddsvisir”, refererar FOI.

Gick ihop

Efter krisen gick ett antal företag ihop med forskningsinstitutet Rise och Region Stockholm för att utveckla ett koncept för hur företag kan ställa om industriproduktion vid kris och krig.
Konceptet har fått namnet flexibel beredskap, och nu har analytiker vid FOI på uppdrag av MSB undersökt hur det skulle kunna fungera som en del av den svenska försörjningsberedskapen.

“Det kan handla om att öka produktionen av något man redan tillverkar, att tillverka något nytt genom att samarbeta med andra företag eller att man kompletterar med en maskin för att kunna bredda sin produktion. Företag kan också tillverka plastprodukter, som reservdelar, genom 3D-printing”, säger Erika Öhlund som är forskningsledare vid FOI och en av författarna till rapporten Flexibel beredskap – en inledande analys av ett koncept för att ställa om industriproduktionen i Sverige under kriser och krig.

ANNONS

Senaste nytt

Risk med lager

Utgångspunkten är, bland annat, att det finns risker med att bygga upp stora lager, vilket man slipper med flexibel beredskap inför krig. Man ska även dra nytta av de problem som identifierades under pandemi

“Varken företag eller offentliga aktörer visste heller hur de skulle komma i kontakt med varandra. Många gick den informella vägen, anställda på företag kunde exempelvis ringa en vän eller släkting på regionen för att få information. Det fanns inga naturliga mötesplatser”, säger Erika Öhlund.

ANNONS

Kändes ”svajigt”

Dessutom upplevde företagen efterfrågan som svajig.

“Först uttryckte offentlig sektor ett stort behov av hjälp. När företagen väl lyckats ställa om hade det offentliga börjat köpa skyddsutrustning från andra länder istället, så då fanns det ingen efterfrågan längre”, säger Christoffer Wedebrand, FOI-analytiker och medförfattare.

Nu vill forskarna gå vidare och genomföra praktiska pilotprojekt. De första stegen har redan tagits.

“På så sätt kan vi hantera utmaningarna allt eftersom de uppstår och kan skapa lärande exempel för andra att ta del av”, säger Niklaz Kling, utredare på MSB:s avdelning för krisberedskap och civilt försvar.

Läs även: Pussel plus 7 000 procent i pandemin

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS