Kompetensbrist hotar svensk forskning

Varje år satsar svensk kemiindustri 22 miljarder kronor på forskning och utveckling, men snart finns det risk för stor kompetensbrist i branschen.

Enligt en rapport från IKEM, kommer kemiindustrin behöva rekrytera mellan 4 000 och 8 000 forskarutbildade till 2023, något som är en stor utmaning då endast 2 000 forskarutbildade inom teknik, medicin och naturvetenskap utexamineras per år.

Kan hämma forkningsverksamhet

Det innebär att kompetensbrist riskerar att hämma både kommande investeringar i svenska bolags forskningsverksamhet och existerande forskning.

“Det är en utmaning. För närvarande utexamineras bara 2 000 forskarutbildade inom teknik, medicin och naturvetenskap per år. Därför vill vi uppmärksamma politikerna på att det är viktigt att se över allt från anslagen till utbildningarna i naturvetenskap och teknik till reglerna för arbetskraftsinvandring”, säger IKEM:s vd Jonas Hagelqvist i ett pressmeddelande.

Störst behov i läkemedelsbranschen

Enligt rapporten kommer behovet av forskarutbildade öka, var fjärde person med forskarutbildning i kemiindustrin väntas gå i pension de kommande tio åren.

“Ska man koka ned det så handlar det om Sveriges ställning som ledande innovationsnation. Svenska kemiföretag forskar på mycket som samhället behöver, till exempel nya individanpassade läkemedel, testmetoder som inte bygger på djurförsök och klimatsmarta material”, säger Jonas Hagelqvist i pressmeddelandet.

Kemiindustrin är en kunskapsintensiv sektor där 9 procent av de anställda har en forskarutbildning, i övrig tillverkningsindustri är den siffran bara 1 procent. Flest forskarutbildade finns inom läkemedelsbranschen.

Intresserad av Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: WHO uppmanar Ukraina att förstöra smittoämnen i labb