Dagens PS

Kärnvapenprov – atombomben inuti dina celler

Amerikansk provsprängning ovan jord 1952. Kärnvapenprov från mitten av 1900-talet har lämnat ett arv i våra celler
Amerikansk provsprängning ovan jord 1952. Kärnvapenprov från mitten av 1900-talet har lämnat ett arv i våra celler. (Foto: TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 09 aug. 2023Publicerad: 09 aug. 2023

De kärnvapenprov som gjordes i mitten av 1900-talet lämnade ett arv i cellerna hos de flesta av jordens levande varelser, något som visat sig vara användbart.

ANNONS
ANNONS

Bombspetsen, eller bombpulsen, som forskare kallar den, finns i våra tänder, i våra hjärnor och i våra ögon, dess signatur har funnits inuti människors kroppar i mer än ett halvt århundrade, det skriver BBC.

Kärnvapenprov ovan jord

Det dolda arvet från kärnvapenprov, “bombspetsen” i våra celler, har visat sig vara förvånansvärt användbart för forskare då det hjälpt dem lösa polisutredningar och tillbakavisa myter om hjärnan, det rapporterar BBC.

Nu har bombspetsen även blivit ett sätt att markera starten på den föreslagna geologiska epoken antropocen, människans tidsålder.

På 1950-talet gjordes så många kärnvapenprov ovan jord att atmosfärens kemiska sammansättning förändrades och förändrade livets kolsammansättningar på jorden, liksom i hav, sediment, stalaktiter, och mer.

ANNONS

Senaste nytt

“Svampmolnets guldkant”

Bombspetsen är inte farlig, som det direkta radioaktiva nedfallet efter explosionerna var, de senaste åren har den i stället visat sig vara överraskande användbar för forskare.

Det finns till och med de som kallar bombspetsen för svampmolnets guldkant. Den finns överallt och kan, bland annat, hjälpa kriminaltekniker se när någon föddes eller dog.

Den kan ge kunskap om våra hjärnors neuroners ålder och fastställa var ett tjuvjagat djur levt, se hur gammal en hundraårig haj verkligen är och fastställa ett rödvins årgång.

ANNONS

Människans tidsålder

I juli föreslog en grupp forskare att bombspetsen kan hjälpa till att representera den officiella starten av den geologiska tidsåldern antropocen, som vanligtvis avser tidsperioden efter ungefär 1800.

Under antropocen har människan varit en betydande faktor i förändringen av jordens klimat, geologi och ekosystem.

Bildade nya isotoper

Innan förbudet mot kärnvapen 1963, som innebar att de länder som undertecknade avtalet var tvungna att testa kärnvapen under jord, sprängde många länder, främst USA och Ryssland, kärnvapen ovan jord.

Testerna spred radioaktivt material, skadade människor och djur och gjorde att hela regioner blev obeboeliga.

Bomberna reagerade även med naturligt kväve och bildade nya isotoper, särskilt kol-14. På 1960-talet hade kärnvapentesten ovan jord bildat nästan dubbelt så mycket kol-14 i atmosfären äv vad som fanns tidigare.

Isotopen kom först in i vatten, sedan i sediment och vegetation och därefter transporterades den via näringskedjan in i människor.

Nivåerna av kol-14

ANNONS

Sedan toppen på 1950-talet har nivåerna av isotopen minskat i naturen, och i människor, varför forskare kan analysera proportionerna av kol-14 i alla organiska ämnen.

På så sätt kan de specificera när de bildades med en säkerhet på ett till två år, det inkluderar även oss.

Vävnaderna hos dem som föddes på 1950-talet har samlat på sig mer kol-14 än vävnaderna hos dem som föddes senare. Först nu börjar nivåerna närma sig den de var på innan kärnvapentesterna började. det skriver BBC.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Forskning om Grönland varnar för framtida problem Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Skärpta straff för olaglig finansiell verksamhet 

Nu ska finansbrott likställas med organiserad brottslighet. Det anser Ekobrottsmyndigheten, som kräver hårdare straff för brott på finansmarknaden. Se mer i videon ovan. Rikard Jermsten är nytillträdd generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Han anser att finansbrott är lika allvarliga som organiserad brottslighet. Därför behövs hårdare straff. MISSA INTE: Thedéens skarpa varning: Värre läge än 2020 […]