Dagens PS

Forskaren som upptäckte ögats tredje ljusreceptor

Russell Fosters upptäckt av den tredje fotoreceptorn, den ljuskänsliga de ljuskänsliga retinala ganglioncellerna, pRGCs, har gett oss kunskap om hur ljus styr vår dygnsrytm.
Russell Fosters upptäckt av den tredje fotoreceptorn, de ljuskänsliga retinala ganglioncellerna, pRGCs, har gett oss kunskap om hur ljus styr vår dygnsrytm. (Foto: Nuffield Department of Clinical Neurosciences, Oxford Universitet)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 27 juni 2022Publicerad: 27 juni 2022

Han har studerat vår dygnsrytm i flera årtionden och enligt honom är mycket av det vi tror att vi vet om vår sömn fel.

ANNONS
ANNONS

Russell Foster, är professor i dygnsneurovetenskap och chef för Nuffield Laboratory of Ophtamology i Oxford. Oftamologi är läran om ögat och dess sjukdomar och dygnsneurovetenskap är förståelsen för hur vår biologi fungerar över dygnet, men även förståelsen för hur olika strukturer interagerar i hjärnan samt hur olika gener och deras proteinprodukter skapar ett komplext beteende, det skriver The Guardian.

De senaste 25 åren har forskarna bättre börjat förstå hur våra biologiska 24-timmarssvängningar genereras och Russell Foster säger att han tror att det är en framgångshistoria inom biomedicin.

Vår dygnsrytm

“Ett av de stora syftena med neurovetenskap är att identifiera olika delar av hjärnan med olika funktioner och här har vi en: den suprachiasmatiska kärnan, SCN, med 50 000 celler, är den främsta dygnsrytm-pacemakern. Om du inte har den, då bara försvinner alla våra 24-timmarsrytmer”, säger han till The Guardian.

Människor har visuella celler som griper ljus och sedan glömmer det, Russell Foster funderade på hur det ljussensoriska systemet används för att samla in ljusinformation under långa perioder och i början av 1990-talet föreslog han och hans kollegor att det fanns en oupptäckt fotoreceptor i ögat.

Förslaget blev inte väl mottaget bland andra forskare, men Russell Foster och hans kollegor gav sig inte.

Den tredje fotoreceptorn

“Eftersom jag visste att det fanns konstiga fotoreceptorer hos fåglar och fiskar, var det inte så stort för mig att göra det konceptuella språnget till att säga: ‘Kanske finns det en annan fotoreceptor i däggdjursögat'”, säger han till The Guardian.

Russell Fosters upptäckt av den tredje fotoreceptorn, de ljuskänsliga retinala ganglioncellerna, pRGCs, har gett oss kunskap om hur ljus styr vår dygnsrytm.

ANNONS

Elektriskt ljus påverkar

Det elektriska ljuset har haft stor påverkan på utvecklingen av våra samhällen, social interaktion och på vårt beteende. Det har också varit demokratiserande, men, vi människor har en förmåga att ta allting för långt och tror att vi inte kontrolleras av vår biologi, men det gör vi.

Russell Foster säger att du kan knuffa din 24-timmarsbiologi lite åt det ena eller andra håller, men att du måste respektera den annars stöter du på problem. Den moderna världen har skapat problem för våra kroppsklockor.

Ett av problemen är nattskiftsarbete, det för med sig många problem och 97 procent av alla nattarbetare anpassar sig inte. Det ökar risken för kranskärlssjukdom, cancer, immunsuppression, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och fetma.

Sömnen är dynamisk

Utvecklingen inom dygns- och sömnforskning är viktig för hälsan. Sömnserganterna som säger att du måste få åtta timmars sömn och att du inte kan titta på en läsplatta innan du går och lägger dig har fel. Russell Foster menar att sömn är som skostorlek: en storlek passar inte alla. Enligt honom är sömnen en otroligt dynamisk del av vår biologi. 

Enligt Russell Foster är stress och ångest sömnens värsta fiender, hitta därför ett sätt att stressa av vid slutet av dagen. Morgonljuset är viktigt för att ställa kroppens klocka, det hjälper också att göra sovrummet till en fristad för sömn.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Sömnforskare: Bra att sömn blivit något vi talar om

ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Så använder kriminella kryptovalutor
Spela klippet

Så används kryptovalutor av kriminella

Intresset för kryptovalutor har skjutit i höjden i takt med att bitcoin och andra digitala tillgångar når nya rekord. Samtidigt växer oron för att tekniken utnyttjas för olagliga syften, såsom penningtvätt. Advokat Niklas Sinander, expert på området, berättar om utmaningarna och de åtgärder som vidtas för att stävja missbruk. Attraktiv för kriminella – Kryptotillgångar har […]