En grupp forskare från Storbritannien och USA säger att de har skapat världens första syntetiska mänskliga embryon.
Forskare har skapat syntetiska mänskliga embryon
Mest läst i kategorin
Syntetiska mänskliga embryoliknande strukturer har skapats från stamceller, utan ägg och spermier, och de är nu i de allra tidigaste stadierna av mänsklig utveckling, det rapporterar The Guardian.
Inget hjärta eller hjärna
“Vi kan skapa mänskliga embryoliknande modeller genom omprogrammering av celler”, sade Magdalena Żernicka-Goetz när hon beskrev arbetet på onsdagen, skriver The Guardian
Hon är professor vid University of Cambridge och California Institute of Technology, och talade om forskningen på International Society for Stem Cell Researchs årsmöte i Boston.
De mänskliga embryoliknande modellerna har exempelvis inget hjärta som slår och inte heller början till en hjärna, de består av celler som vanligtvis fortsätter att bilda en moderkaka, en gulesäck och ett embryo.
Kan hjälpa forskningen
Enligt forskare kan de dock en dag hjälpa oss att bättre förstå effekterna av genetiska sjukdomar eller de biologiska orsakerna till återkommande missfall.
Experter inom bioteknik oroas av hur snabbt nya upptäckter görs inom det här området och av hur sofistikerade dessa modeller redan är.
Väcker juridiska frågor
Eftersom de flesta länder, som Storbritannien och USA, inte har några lagar som styr skapandet och behandlingen av syntetiska embryon, väcker den här forskningen inte bara etiska frågor, utan även juridiska.
“Till skillnad från mänskliga embryon som härrör från provrörsbefruktning, IVF, där det finns ett etablerat rättsligt ramverk, finns det för närvarande inga tydliga regler som styr stamcellshärledda modeller av mänskliga embryon”, säger James Briscoe, biträdande forskningschef vid Francis Crick Institute, i ett uttalande, skriver CNN.
Han tillägger att det finns ett akut behov av bestämmelser för att sätta en ram för skapandet och användningen av modeller av mänskliga embryon som skapats från stamceller.
Bättre förstå embryons utveckling
Det finns inga kortsiktiga planer på när den syntetiska embryona kommer användas kliniskt och det är ännu intre klart om de kommer fortsätta att utvecklas bortom de första utvecklingsstadierna.
Att implantera dem i en patients livmoder skulle vara olagligt.
Forskarnas motivation för arbetet är att bättre förstå embryons utveckling eftersom riktiga mänskliga embryon bara får odlas i labb i 14 dagar.
Därefter kan de bara se embryots utvecklingsprocess genom att titta på graviditetsskanningar och embryon som har donerats till forskning.
När Magdalena Żernicka-Goetz talade på årsmötet i Boston beskrev hon att de syntetiska embryona som hennes team odlat fram har kommit till ett stadium motsvarande strax över 14 dagars utveckling för ett naturligt embryo.
“Tanken är att om du verkligen modellerar normal mänsklig embryonal utveckling med stamceller så kan du få oerhört mycket information om hur vår utveckling börjar, vad som kan gå fel, utan att behöva använda tidiga embryon för forskning”, säger Robin Lovell-Badge till The Guardian.
Han är chef för stamcellsbiologi och utvecklingsgenetik vid Francis Crick Institute i London.
Nått gastrulationen
De embryoliknande modellerna har nått början av ett stadium som är en milstolpe i utvecklingen, kallad gastrulation.
Det är det stadium då embryot övergår från att bara vara ett skikt av celler till att börja bilda cellinjer och sätta upp kroppens grundläggande linjer, i det här skedet har embryon inga hjärtan eller hjärnor.
Embryomodellerna har i det här skede visat på förekomst av urceller som är prekursorceller till ägg och spermier.
“Vår mänskliga modell är den första mänskliga embryomodellen med tre linjer som specificerar amnion och könsceller, prekursorceller för ägg och spermier,” säger Magdalena Żernicka-Goetz till Guardian.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Fosters hjärna opererades i livmodern – mår nu bra
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.