Fler virus kommer spridas från djur till människor

Ebola och Marburg

Virus i samma familj som ebola och Marburg orsakar hemorragisk feber, hög feber med blödningar. I virusfamiljen finns fem stammar.

Förutom ebola och Marburg finns ett virus som är extremt likt ebola. Tidigare i år orsakade det viruset ett utbrott i Ekvatorialguinea.

Ebola dödar i genomsnitt hälften av dem som smittas, även om dödstalen, enligt WHO, varierar mellan 25 och 90 procent.

Även Marburg dödar cirka 50 procent av de som infekteras, men dödligheten varierar enligt experter mellan 24 och 88 procent.

Det finns två vaccin mot den dödligaste stammen av ebola, kallas Zaire, men det finns inga för de andra fyra stammarna.

Det finns inget godkänt vaccin mot Marburg, men några är under utveckling.

Den första covidpandemin

År 2002 inträffade världens första covid-pandemi, när viruset SARS-CoV-1 rapporterades i Kina, viruset spred sig till två dussin länder i Nord- och Sydamerika samt Europa och stoppades efter sju månader.

SARS-CoV-1 tros ha kommit från djur, eventuellt fladdermöss, innan det överfördes till sibetkatter och sedan vidare till människor. En sådan spridning kan ske igen.

Sars gjorde nästan 8 100 människor sjuka och knappt 10 procent av de som insjuknade dog mellan 2002 och 2003.

Det finns inget vaccin mot Sars men forskare arbetar med universella vaccin som kan slå mot flera coronavaccin, även sars och covid-19.

Nipahvirus

Nipah är ett henipavirus och det mest dödliga av alla paramyxovirus. Det identifierades först i slutet av 1980-talet bland grisar i Malaysia och Singapore, men det finns naturligt i fladdermöss..

Hendra, det andra henipaviruset som är känt för att infektera människor, hittades först 1994, i kapplöpningsjästar och i människor i Australien.

Båda virusen ger svåra influensaliknande symptom och kan leda till hjärninflammation och död.

Nipah dödar mellan 45 och 75 procent av dem som infekteras, det finns inget vaccin, men ett håller på att utvärderas.

Machupovirus

Machupovirus kallas även för svart tyfus och är en boliviansk hemorragisk feber. Viruset isolerades första gången i Bolivia 1959.

Gnagaren Calomys callosus, en fältmus, är naturlig bärare av viruset och den som smittas får ebolaliknande symptom med blödningar , feber, smärta och snabb död.

Machupoviruset dödar mellan 25 och 33 procent av dem som smittas och det finns inget vaccin, men ett vaccin mot argentisnk feber som orsakas av ett liknanade Junin-virus kan enligt Stanford University skydda mot Machupo.

Utbrott mellan 1963 och 2019

I sin studie tittade forskarna bara på virusutbrott som dödat 50 eller fler människor mellan 1963 och 2019, därför har SARS-CoV-2. viruset, com orsakade covid-19-pandemin inte tagits med.

När forskarna gjort sin genomgång kom de fram till att antalet händelser av virus som spillt över från djur till människa med dessa fyra virusgrupper ökade med 5 procent mellan 1963 och 2019.

Om ökningen fortsätter kommer fyra gånger fler utbrott av zoonotiska virus inträffa 2050 och de kommer orsaka 12 gånger fler dödsfall, cirka 15 000 per år.

Fler sådana epidemier

Forskarna varnar för att deras siffror troligtvis är en underskattning.

Forskarnas resultat tyder på att zoonotiska virus som sprider sig till människor är inte avvikelser eller slumpmässiga händelser utan en trend.

Sådana epidemier har över årtiondena blivit både större och mer frekventa och forskarna menar att brådskande åtgärder behövs.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Nästa pandemi kan bli mer dödlig än covid-19 Dagens PS