Fem smarta svenska Life Science-innovationer

Elisabeth Wikström Shemer, gynekolog, krympte tekniken i de mikroskop som används för att hitta livmoderhalscancer, det skriver Life Science Sweden.

Mikroskopen kan anslutas till en mobiltelefon så att bilder kan tas och sedan överföras till en app med patientjournaler och bedömas på distans. Metoden används nu i 30 länder.

Erney Mattsson, professor i kärlkirurgi vid Sahlgrenska akademin, Torbjörn Lundh, professor i matematik vid Chalmers och Josefin Damm, textilutvecklare, har utvecklat och företaget Presscise och Lundatex kompressionsprodukter, “smarta” bandage, strumpor och system som bland annat används för behandling av svårläkta bensår.

Olle Larm, professor och läkare, tog 1982 patent på en metod för att fästa det kroppsegna ämnet heparin på olika ytor som ska opereras in i kroppen. Uppfinningen blev produkten Carmeda Bio Active Surface och företaget Carmeda, som i dag ägs av amerikanska W. L. Gore & Associates.

Susanne Åhnblad, sjuksköterska och Peter Åhnblad, läkare, tog fram nässköljaren Nasaline som fick svenskt patent 2001. Produkten ägs nu av det amerikanska bolaget Neil Med och finns i flera länder, inklusive Sverige.

Ylva Ryngebo, röntgensjuksköterska, ligger bakom flera innovationer, bland annat har hon tagit fram Easymark Dx-Sin, ett märksystem för organmärkning vid röntgenundersökningar som underlättar märkning av rätt kroppsdel vid röntgen, det skriver Life Science Sweden.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Få kvinnor bakom patent i Sverige i Europabotten