Forskare i Dallas vill återskapa den utdöda dronten och har startat insamling för att göra projektet möjligt. Men det finns problem på vägen.
Dronten kan få nytt liv – men det finns problem
Isabel Hallqvist
Uppdaterad: 01 feb. 2023Publicerad: 01 feb. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Dronten, fågeln som inte kunde flyga, dog ut på 1600-talet. Anledningen var dels att den jagades av sjömän och dels att dess häckningsplatser i Indiska Oceanen förstördes av de invasiva arter som skeppen förde med sig.
Och nu – när det har gått mer än 400 år – vill forskare väcka upp dronten från de döda.
För två år sedan presenterade det amerikanska forskareteamet, Colossal Biosciences, planer på att återuppliva den utdöda mammuten. Nu har även det Dallas-baserade teamet siktat in sig på dronten. De har redan samlat in 150 miljoner dollar (ca 1,5 miljarder kronor) för projektet. Det rapporterar Sky News.
Påminner om Jurassic Parc
Den som har sett Steven Spielbergs Jurassic Park kanske känner igen sig: experter återupplivar döda dinosaurier i ett episkt men livsfarligt projekt.
Precis som i filmen från 1993, vill forskarna i Dallas använda sig av DNA för att återuppliva dronten. I filmen kombinerade forskarna DNA från dinosaurier med DNA från grodor. När det gäller dronten vill forskare använda DNA från dess närmaste släkting, Nikobarduvan, som man sedan modifierar för att efterlikna drontens celler.
Därefter kan man placera de modifierade cellerna i kyckling- eller duvägg. Fostren i äggen kan då utvecklas till en avkomma som i sin tur producerar riktiga dront-foster. Det menar Beth Shapiro, molekylärbilolog vid Colossal Biosciences vetenskapliga råd, som har studerat dronten i två decennier.
Processen är fortfarande i ett mycket tidigt stadium.
En skiss av hur dronten såg ut när det begav sig på 1600-talet. (Foto: CC).
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Kan bli problem
Beth Shapiro påpekar dock att “det inte kommer att vara möjligt att återskapa en kopia som är 100 procentigt identisk med någonting som redan är borta”. Det beror på att djur både påverkas av sina gener och den miljö de lever i – och just miljön har sedan 1600-talet förändrats radikalt.
Andra forskare kritiserar projektet och menar att det tar resurser från arbetet med att bevara och skydda nu levande arter.
“Det är farligt om man tror att man kan förstöra naturen, och sedan bara laga den igen – för det kan man inte göra”, säger ekologen Stuart Pimm vid Duke Universit, till Sky News.
“Och var i hela friden skulle vi placera en mammut, förutom i en bur?”, fortsätter han.
Missa inte:
Finland kan skicka hem dyra jättepandor
En miljard djur dog av värmen i västra Nordamerika
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Isabel Hallqvist
Reporter på Dagens PS med fokus på ekonomi.
Isabel Hallqvist
Reporter på Dagens PS med fokus på ekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
