Digitalisering av vården ger stora möjligheter

Hela rapporten, som syftar till att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut, finns att läsa här.

”Digitalisering kan öppna nya vägar till sjukvården, stärka patienterna och förbättra vårdens tillgänglighet. Att ta tillvara dessa möjligheter kommer att vara avgörande för att möta människors höga förvänt- ningar på sjukvården och de växande vårdbehoven som följer av en åldrande befolkning. ” Det konstaterar forskarna Mårten Blix och Charlotte Levay i rapporten.

En av slutsatserna är att Sverige står inför ett vägval för sjukvårdens framtid där digitaliseringen har en nyckelroll. Ny teknik gör det möjligt för medborgare att bättre bevaka sin egen hälsa, vidta förebyggande åtgärder och vid behov ta mer kontroll över den egna vården. Tekniken kan därmed möjliggöra mer och bättre vård trots färre fysiska vårdbesök.

”I den här rapporten redovisas vad vi vet om digitaliseringens effekter på sjukvården utifrån en genomgång av forskningslitteraturen. Vi diskuterar hur effekterna kan tolkas i ett svenskt sammanhang och drar slutsatsen att kvalitetsförbättringar kan uppnås inom nästan alla områden”, säger forskarna.

Inom äldreomsorgen kan tekniken leda till förbättringar i mobilitet, sociala kontakter och ökad självständighet. Tillgängligheten i svensk sjukvård har redan förbättrats sedan nätläkare etablerade sina vårdtjänster 2016, men det är en utveckling som också har medfört stigande ekonomiska spänningar mellan olika aktörer, främst på grund av komplexa och föråldrade ersättningssystem. Vinsterna med vård via videosamtal borde vara särskilt stora i glesbygden men än så länge är det boende i storstäderna som mest använder denna möjlighet.

Ett budskap är att vinsterna från digitaliseringen inte kommer av sig själva utan behöver aktivt stöd i form av styrning, organisering och samarbete. Fördelarna med digitalisering kan vara stora men när det går snett kan riskerna för patienterna vara betydande. Det är också en realitet att äldre i dag ofta har svårare att nyttja digitala tjänster. Landstingen behöver se till att tjänsterna är enkla att använda samt att det finns betryggande säkerhetssystem.

På ett övergripande plan finns det ett påtagligt glapp mellan den uttalade visionen att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa och de problem som vårdpersonalen rapporterar om, som inkompatibla it-system, dubbelarbete och otydlig styrning. Att ge bättre stöd till personalen är helt avgörande för att klara framtidens vårdbehov och den omställning som digitaliseringen medför.

Offentlig sektor borde lägga ännu mer kraft på att få en gemensam teknisk infrastruktur på plats som är kompatibel över hela landet. På så vis skapas bättre förutsättningar för entreprenörer att skapa nya innovativa tjänster som inte riskerar få rött kort vid regiongränsen. Att fortsätta i samma hjulspår som i dag lär inte leda till någon dramatisk försämring på kort sikt men de framtida vinsterna riskerar att bli små eller helt utebli, konstaterar de båda forskarna.

Om forskarna bakom rapporten:

Mårten Blix är fil. dr i nationalekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning. Han har arbetat på Riksbanken och i Regeringskansliet, samt varit sekreterare i Framtidskommissionen 2012–13. Hans arbete är inriktat på digitalisering och strukturomvandling.

Charlotta Levay är docent i företagsekonomi med inriktning på organisation på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hon har varit Harkness Fellow in Health Care Policy and Practice vid Harvard Medical School samt sekreterare i Framtidskommissionen. Hennes forskning rör ledarskap och professionella organisationer.

Läs hela rapporten här.