Den förödelse som digerdöden skapade har satt en genetisk prägel på mänskligheten som än i dag, nästan 700 år senare, påverkar vår hälsa.
Digerdöden påverkar vår hälsa än i dag
Mest läst i kategorin
När pestpandemin digerdöden svepte över Europa i mitten av 1300-talet dog upp till hälften av människorna. Nu visar en banbrytande studie att mutationer i DNA hjälpte människor att överleva pesten, det rapporterar BBC.
Digerdöden är en av mänsklighetens dödligaste pandemier som uppskattningsvis dödade 200 miljoner människor. Forskare misstänkte att en sjukdom som påverkade så pass mycket bör ha format den mänskliga evolutionen.
Därför analyserade de DNA från tänderna på 206 forntida skelett och kunde datera dem till före eller efter digerdöden. De hittade mutationer som hjälpte människor att överleva digerdöden, men mutationerna är kopplade till autoimmuna sjukdomar som människor drabbas av i dag.
Hade större sannolikhet att överleva
Forskarna fann att den som hade rätt mutationer i sitt DNA hade 40 procent större sannolikhet att överleva pesten.
“Det är enormt, det är en enorm effekt, det är en överraskning att hitta något sådant i det mänskliga genomet,” säger professor Luis Barreiro, från University of Chicago, till BBC.
Gen i två olika versioner
Genens uppgift är att skapa de proteiner som hackar upp invaderande mikrober och visar fragmenten för immunsystemet, som då effektivt kan känna igen och neutralisera smittan. Genen finns i olika versioner, en som fungerar bra och en som inte gör någonting alls.
Du ärver en kopia av genen från varje förälder och de som hade störst chans att överleva digerdöden hade troligtvis ärvt den högfungerande versionen av genen av båda sina föräldrar. När överlevarna sedan fick barn ärvde även de den högfungerande genen, som därmed blev mycket vanligare.
Fortfarande motståndskraftig mot pesten
“Det är enormt att vi ser en 10-procentig förskjutning över två till tre generationer, det är den hittills starkaste selektionshändelsen hos människor,” säger professor Hendrik Poinar, evolutionär genetiker från McMaster University, till BBC.
De här mutationerna som är motståndskraftiga mot pesten är än i dag vanligare än de var innan digerdöden. Problemet med dem är att de har kopplats till autoimmuna sjukdomar som Crohns. Det som för 700 år sedan hjälpte våra förfäder att överleva kan alltså skada vår hälsa i dag.
Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.