Dagens PS

Den svenska forskaren bakom Alzheimers-genombrottet

Den svenska forskaren Lars Lannfelt ligger bakom genombrottet med det nya cancerläkemedlet lecanemab som dämpar utvecklingen av Alzheimers sjukdom
Den svenska forskaren Lars Lannfelt ligger bakom genombrottet med det nya cancerläkemedlet lecanemab som dämpar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. (Foto: Bioarctic)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 29 nov. 2022Publicerad: 14 okt. 2022

Lars Lannfelt är Uppsalaforskaren som ligger bakom genombrottet med det nya cancerläkemedlet som dämpar utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

ANNONS
ANNONS

I september blev lecanemab det första läkemedlet som tydligt visade sig bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom, framgången gjorde att det japanska läkemedelsbolaget Esais, och dess partnerbolag Biogens aktier skenade, det rapporterar Bloomberg.

Läkemedlets bakgrund är överraskande. På 1990-talet var Lars Lennfelt forskare vid Karolinska Institutet och undersökte familjer där Alzheimers sjukdom debuterade tidigt. Han fick höra om en familj i norra Sverige där elva släktingar hade drabbats av sjukdomen vid i genomsnitt 57 års ålder.

Han åkte till dit för att undersöka familjemedlemmarna i deras hem och hittade en mutation som han kallar för den arktiska mutationen. Fynden var så intressanta att Lars Lennfelt tillsammans med Per Gellerfors år 2003 grundade det svenska bioteknikbolaget Bioarktic.

Ökade nivåerna av ett skadligt protein

Den arktiska mutationen förändrade en föregångare till amyloid, det giftiga protein som ansamlas i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. Mutationen gjorde att nivåerna av en form av amyloid, kallad protofibriller, ökade.

Det finns flera olika former av amyloid, det kan vara från små, lösliga proteinfragment till stora plack som ansamlas i hjärnan och stör den. Det kan vara svårt att avgöra vilken form av amyloid som är skadlig varför mycket forskning har fokuserat på placken.

Skapade en musantikropp

Lars Lannfelt, som nu är professor vid Uppsala universitet, misstänkte att den giftiga formen av amyloid, som forskare länge försökt hitta, kunde vara protofibriller och han och hans kollegor skapade år 2005 en musantikropp som riktade sig mot just protofibriller.

År 2007 licencierade Bioarctic den mänskliga versionen av musantikroppen, lecanemab, till det japanska läkemedelsbolaget Eisai, som ägnade flera år åt att slutföra försök med läkemedlet. Eisaias försök fungerar, men läkemedlets effekt är ganska måttlig, först den 29 november kommer detaljerade studieresultat presenteras.

ANNONS

Bioarctics aktie ökade

Det är oklart hur mycket inriktningen mot protofibriller bidrog till lecanemabs framgång, men oavsett vad förklaringen är har framgången gjort att Bioarctics aktier nästan har tredubblats i värde sedan Eisai offentliggjorde resultaten.

Nu är Lars Lannfelts andel i Bioarctic värd cirka 750 miljoner amerikanska dollar, cirka 8 473 miljoner kronor.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Genombrott: Nytt läkemedel dämpar Alzheimers

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Skärpta straff för olaglig finansiell verksamhet 

Nu ska finansbrott likställas med organiserad brottslighet. Det anser Ekobrottsmyndigheten, som kräver hårdare straff för brott på finansmarknaden. Se mer i videon ovan. Rikard Jermsten är nytillträdd generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Han anser att finansbrott är lika allvarliga som organiserad brottslighet. Därför behövs hårdare straff. MISSA INTE: Thedéens skarpa varning: Värre läge än 2020 […]