Forskare inom neurovetenskap har gjort ett stort genombrott inom minnesforskning som kan revolutionera vår förståelse av neurodegenerativa demenssjukdomar som Alzheimers.
Demenssjukdomar: Ny upptäckt kan hjälpa
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 03 okt. 2023Publicerad: 03 okt. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en ny studie beskrivs hur en strukturell cell som omsluter blodkärl kan spela en viktig roll i bildandet och lagringen av våra långtidsminnen, det rapporterar Newsweek.
Neurodegenererande demenssjukdomar
Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar som inte är en del av det naturliga åldrandet, det skriver Hjärnfonden.
Varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 svenskar i demenssjukdomar. Totalt har ungefär 130 000 till 150 000 personer i Sverige någon typ av demenssjukdom.
Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers, cirka 60 till 70 procent av alla med en demenssjukdom har Alzheimers.
Ungefär 100 000 personer i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. I hela världen har cirka 20 miljoner människor Alzheimers.
Den näst vanligaste demenssjukdomen är vaskulära demensformer, runt 20 procent av alla demenssjuka har denna form av demens.
Andra demenssjukdomar som är ganska vanliga är Lewykroppsdemens och frontotemporal demens, det är exempelvis den typen av demens som skådespelaren Bruce Willis har drabbats av.
ANNONS
Senaste nytt
Begränsad kunskap
ANNONS
Trots att många drabbas av demenssjukdomar är vår kunskap om dessa sjukdomar fortfarande ganska begränsad och det beror till stor del på bristande kunskap om hur våra minnen bildas.
Tidigare har minnesforskning främst varit inriktad på nervceller och de nätverk de bildar. I den nya studien undersökte forskarna den roll en liten grupp strukturella celler, kallade pericyter, spelar för bildandet av långtidsminnen.
Pericyter
Pericyter är en sorts bindvävsceller med sammandragande egenskaper. De finns på utsidan av tunna blodkärl och kapillärer.
På grund av sin sammandragande förmåga anses de ha betydelse för hur lokal blodgenomströmning i en vävnad kan styras, det skriver Nervsystemet.
Pericyterna är redan kända för att spela en viktig roll i bildandet och underhållet av blodkärl, underhåll av blod-hjärnbarriären och kontroll av hjärnans blodflöde.
Nu tyder den nya studien på att pericyterna också kan spela en nyckelroll för vårt långtidsminne.
“Detta arbete kopplar viktiga punkter mellan den nyupptäckta funktionen av pericyter i minnet och tidigare studier som visar att pericyter antingen förloras eller inte fungerar i flera neurodegenerativa sjukdomar, inklusive Alzheimers sjukdom och annan demens”, sade Benjamin Bessières i ett uttalande, skriver Newsweek.
Han är postdoktor vid NYU:s Center for Neural Science och en av studiens medförfattare.
ANNONS
Insulinliknande tillväxtfaktor 2
Forskarna började undersöka produktionen av ett litet protein kallat insulinliknande tillväxtfaktor 2, IGF2, som produceras i hjärnan under inlärning och minnesbildning.
Tidigare var den exakta källan till det här proteinet okänd.
Forskarna kunde med hjälp av råttor och möss identifiera vilka celler som producerade de högsta koncentrationerna av IGF2, fibroblaster, som är involverade i vävnadsbildning, och pericyter.
Långtidsminnet
Det var dock bara pericyterna som visade på en signifikant ökning av uttrycket av genen som var ansvarig för IGF2 under inlärningsövningar.
När den genen togs bort från pericyterna försämrades djurens långtidsminnen signifikant. Att ta bort IGF2-genen från neuroner och fibroblaster hade inte samma effekt.
“Samarbete mellan neuroner och pericyter är nödvändigt för att säkerställa att långsiktiga minnen bildas. Vår studie ger en ny syn på minnets biologi, även om mer forskning behövs för att ytterligare förstå pericyternas och kärlsystemets roll i minnet och dess sjukdomar”, säger Cristina Alberini, i ett uttalande, skriver Newsweek.
Hon är studiens huvudförfattare och professor vid NYU:s Center for Neural Science.
ANNONS
Nu hoppas forskarteamet att ytterligare forskning ska bidra till utveckling av nya behandlingar för demenssjukdomar.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Demens försämras betydligt av covid-19 Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
