Därför tror vi på desinformation

Vi vänjer oss kanske vid effekterna av klimatförändringar och föroreningar, och märker antagligen hemska saker som krig och rasism, även om vi också vänjer oss vid dem.

Forskarna Tali Sharot och Cass R. Sunstein har utforskat hur vi påverkas av att se saker med nya ögon och berättar om den “illusoriska sanningseffekten”, det skriver CNN.

Tali Sharot säger att vi antagligen inte märker små, stegvisa förändringar och därför inte är benägna att reagera och menar att hemska saker, som folkmord, oftast börjar i liten skala.

Det beror på ett mänskligt fenomen, vi att svarar allt mindre på stimuli som upprepar sig och det som en gång påverkade oss starkt blir helt vanligt, det kallas habituation.

Den “illusoriska sanningseffekten”

“När vi hör något mer än en gång lägger våra hjärnor mindre tid och ansträngning på att bearbeta det. Första gången du hör ett uttalande, till exempel ‘en räkas hjärta sitter i huvudet’, kan du försöka föreställa dig hjärtat i huvudet eller komma ihåg när du senast åt räkor. Men nästa gång jag säger det behöver din hjärna inte bearbeta så mycket, så det blir en mindre reaktion”, säger hon till CNN.

Hon förklarar att om ett uttalande inte förvånar oss antar vi att det antagligen är sant. Den här “illusoriska sanningseffekten” är så stark att den är en av de lättaste effekterna att få fram i ett labb.

Om du hör någonting mer än en gång är det alltså troligare att du tror på det. I dagens samhälle har desinformation och falska nyheter, enligt henne, blivit ett så stort problem på grund av att falska påståenden upprepas i sociala medier.

Skydd mot desinformation

Cass R. Sunstein menar att om vi känner till styrkan i den illusoriska sanningseffekten kan vi skapa ett visst skydd och försvara oss mot desinformation. 

“Du kanske tänker för dig själv, ‘Jag har hört det mycket. Jag kanske borde ta reda på om det verkligen är sant’. Upprepningens kraft är ofta underskattad. Människor som försöker kommunicera sanningsenliga, värdefulla meddelanden upprepas inte tillräckligt”, säger han till CNN.

Läs mer: Demokratin och deepfakes – lösningar krävs Dagens PS