I USA vill forskare i ett nytt forskningsprojekt ta reda på hur cancermutationer ser ut hos infödda amerikaner eftersom olika etniciteter har olika mutationer och därmed behöver olika läkemedel.
Cancerforskning som fokuserar på skillnad mellan etniciteter
Mest läst i kategorin
Gerald Morris, medicinsk chef för Pokagon Band of Potawatomi Indians som bor i norra Indiana och sydvästra Michigan i USA, misstänker att infödda amerikaner har högre frekvens av cancer än resten av befolkningen, det skriver Notre Dame News.
Han säger att när de hittar cancer hos infödda amerikaner är den ofta mer avancerad.
“Jag tror att de har samma problem som andra patienter när det gäller typerna av cancer. Det är bara det att den tenderar att vara mer avancerade när jag ser den”, säger Gerald Morris till Notre Dame News.
Sämre tillgång till skjukvård
Enligt honom kan anledningen till att cancer är mer avancerad spåras tillbaka till historisk tillgång till sjukvård, vilket leder till lägre cancerscreening. Han vill ta itu med mätbara skillnader i cancerbehandlingsresultat som involverar infödda amerikaner.
Pokagon Bands stamledning planerar att investera 25 000 dollar för att hjälpa till att finansiera ett projekt med ett partnerskap mellan Pokagon Band och University of Notre Dame’s Harper Cancer Research Institute, HCRI.
Senaste nytt
Endast 0,001 procent av cancervävnadsproverna
Förhoppningsvis kommer det bidra till att öka medvetenheten om vikten av screening och tidig upptäckt. Scott Brewer, senior vicepresident vid stammens Four Winds Casino Resorts, övervakar företagets filantropiska aktiviteter och föreslog HCRI-projektet för sitt stamråd.
Han menar att forskningsskillnaderna som Harper presenterat talar för sig själva, av cirka 90 000 cancervävnadsprover i Cancer Genome Atlas vid National Cancer Institute kom endast 114 från infödda amerikaner, vilket motsvarar 0,001 procent, medan de som identifierar sig som infödda amerikaner utgör 3 procent av USA:s befolkning.
Viktigt diversifiera vävnadsprover för forskning
HCRI-projektet syftar till att fördubbla antalet cancervävnadsprover från infödda amerikaner. Andy Bullock, biträdande direktör för HCRI, förklarar varför det är viktigt att diversifiera cancervävnadsprover som är tillgängliga för forskning.
Han förklarar att cancer inte är en sjukdom utan tusentals. Cancer orsakas av en mutation i en persons DNA och leder till att celler växer okontrollerat på olika sätt och med mer personlig medicin handlar det mer om typen av mutation.
Olika etniciteter har olika mutationer
Med riktade cancerläkemedel och cellgifter försöker man blockera olika vägar som aktiveras av mutationerna, men människor med olika etnicitet som har samma typ av cancer kan ha olika mutationer som aktiverar den cancerdrivande vägen.
“Det kan skilja sig mellan en kaukasisk person och en indiansk person och en afroamerikansk person”, säger M. Sharon Stack, chef för Anne F. Dunne och Elizabeth Riley vid HCRI, till Notre Dame News.
De flesta cancervävnadsprover från vita
Hon säger vidare att forskare inte vet för hur det ser ut för de flesta cancerformer i minoritetsbefolkningar eftersom ingen verkligen har tittat. De flesta cencervävnadsprov som samlats in kommer från vita amerikaner, det gör, enligt Andy Bullock att forskare ofta hittar läkemedel som hjälper vita människor och hoppas att de även hjälper andra.
“Vi försöker vända den modellen. Vi vill undersöka indianer och se hur väl dessa vägblockerare hjälper dem och andra människor”, säger han till Notre Dame News.
Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer:
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Senaste nytt
Rätt företagsförsäkring online på ett ögonblick
Lika enkelt att köpa företagsförsäkring som det är att shoppa kläder. Se ditt pris direkt!
Ge årets julgåva till forskningen – så får du vårt hjärta
Ge årets julgåva till Hjärt-Lungfonden, så får du vårt hjärta i form av ett elegant diplom, ett digitalt julkort och en e-postsignatur.