Alzheimerläkemedlet lecanemab, som har utvecklats av en svensk forskare, har hjälpt till att visa att Alzheimers sjukdom verkligen bromsas om amyloidplacken i hjärnan minskar.
Bioarctics Alzheimers-medicin får snabbspår i Kina
Mest läst i kategorin
Det svenska läkemedelsbolaget Bioarctics partner, japanska Eisai, meddelar i dag att ansökan om marknadsgodkännande för lecanemab har tilldelats prioriterad granskning av Kinas läkemedelsmyndighet NMPA, det framgår av ett pressmeddelande.
Väntar på godkännande i flera länder
Den svenskutvecklade antikroppen lecanemab, har varumärkesnamnet Leqembi i USA, där godkändes lecanemab för behandling av Alzheimers sjukdom under accelererat förfarande den 6 januari i år.
Eisai lämnde in en ansökan om marknadsgodkännande i Europa till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA den 9 januari, ansökan accepterades den 26 januari.
Diskussion om amyloidplack
Sedan början av 1990-talet har många forskare trott att om man avlägsnar amyloidplack, klumpar av ett klibbigt protein, från Alzheimerpatienters hjärnor kan sjukdomen bromsas, det skriver Wall Street Journal.
Teorin kom ur den så kallade amyloidhypotesen som ansåg att en onormal ansamling av amyloid i hjärnan är det som utlöser den neurodegenerativa processen som leder till Alzheimers sjukdom.
Läkemedelsbolag började utveckla läkemedel som skulle attackera amyloid men alla misslyckades och läkar började tvivla på att anti-amyloidläkemedel verkligen skulle fungera.
Tills nyligen, när Eisais läkemedel, lecanemab blev det första läkemedlet som tydligt visade att en minskning av amyloid kan bromsa Alzheimers sjukdom.
Blygsam men obestridlig effekt
Enligt läkarna är lecanemabs effektivitet blygsam, men obestridlig. De patienter med symptom i tidigt skede som fick läkemedlet i 18 månader hade 27 procent mindre kognitiv försämring än de som fick placebo.
Fördröjningen av symptom är lika med cirka fem månader, enligt Eisai, som utvecklar läkemedlet tillsammans med Biogen.
“Amyloidhypotesen har i huvudsak bevisats, den är egentligen inte en hypotes längre”, säger Dennis Selkoe till Wall Street Journal.
Han är professor i neurologiska sjukdomar vid Harvard Medical School samt en av de tidigaste förespråkarna för hypotesen och han menar att debatten nu går nu mot huruvida lecanemab är tillräckligt effektivt.
Har inte bevisats
Kritiker menar att forskarna fortfarande inte är säkra på hur avlägsnandet av amyloid bromsar Alzheimers sjukdom.
“Den kliniska förändringen är så liten att det är irrelevant om huruvida sprängning av plack förändrar sjukdomsförloppet”, säger Leon Schneider.
Han forskar på Alzheimers vid University of Southern California och säger vidare att om tanken var att ta bort plack och förbättra funktionen, så har det verkligen inte visats.
Varierande effekt på Alzheimers
Stora läkemedelsbolag, som Pfizer, har efter misslyckade studier tidigare dragit sig ur ALzheimersforskning och vissa forskare menar att man måste omvärdera grundläggande antaganden om hur sjukdomen ska behandlas.
När USA:s läkemedelsmyndighet FDA år 2021 godkände Aduhelm, ett amyloidläkemedel utvecklat av Biogen i samarbete med Eisai, intensifierades amyloiddebatten.
Aduhelm visade sig i två studier vara effektiv på att minska amyloid i hjärnan, men effekten på Alzheimers var varierande, men trots osäkerheten menade FDA att läkemedlet troligtvis skulle hjälpa patienter.
Vissa har ändrat sig
Många var skeptiska och experter som rekommenderat att inte godkänna Aduhelm avgick från en av FDA:s rådgivande kommittéer.
Eisais fas 3-studie på lecanemab bekräftade att avlägsnande av amyloid kan hjälpa till att behandla Alzheimers och nu har vissa skeptiker ändrat sig om anti-amyloidläkemedel.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Den svenska forskaren bakom Alzheimers-genombrottet
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.