Så kontrollerar bakterierna din hjärna

Interagerar

Redan på 1800-talet insåg läkaren William Beaumont att tarmen och hjärnan inte är helt oberoende av varandra utan att de interagerar. Nu vet vi att mikroorganismerna i tarmen gör den här processen ännu mer komplex.

“Mer och mer forskning avslöjar att tarmmikrobiomet kan påverka hjärnan och beteendet hos en mängd olika djur”, säger Elaine Hsiao, docent i integrativ biologi och fysiologi, vid University of California, Los Angeles, UCLA, till BBC Future.

Exakt hur mikrobiomet kan påverka vårt sinne är fortfarande ett relativt nytt område, men de senaste 20 åren har framsteg gjorts, särskilt hos djur.

Fanns innan människan

John Cryan, professor i anatomy och neurovetenskap vid University College Cork, säger att de inom medicin tenderar att dela upp kroppen.

“Så, när vi pratar om problem med hjärnan, tenderar vi att tänka på halsen uppåt. Men vi måste rama in saker evolutionärt”, säger han, skriver BBC Future.

Han förklarar att det är viktigt att komma ihåg att mikroberna var här innan vi människor existerade, så vi har utvecklats tillsammans med dem.

”Det har aldrig funnits en tid då hjärnan existerade utan signalerna som kommer från mikroberna,” fortsätter John Cryan skriver BBC Future.

Han menar att om de här signalerna faktiskt är riktigt viktiga för att avgöra hur vi mår, beter oss och agerar skulle vi kanske kunna modulera mikrober terapeutiskt så att de kan förbättra vårt tänkande, beteende och vår hjärnhälsa.

Reglerar biokemikalier

Elaine Hsiao är en av forskarna som leder vägen inom det här området och i hennes labb vid UCLA forskas det om vilken roll mikrobiomet kan spela i allt från utvecklingen av fostrets hjärna till kognition och neurologiska sjukdomar som epilepsi och depression.

Hon undersöker även hur mikroberna i våra tarmar kan påverka vårt tänkande och våra hjärnor.

Hon säger att särskilda tarmmikrober kan forma immunsystemet på sätt som påverkar hjärnan och producera molekyler som signalerar direkt till neuroner för att reglera deras aktivitet.

Hon och hennes team har funnit att tarmmikrober kan reglera den tidiga utvecklingen av neuroner på sätt som leder till bestående effekter på hjärnan. 

De har även funnit att under kortare tidsskalor kan tarmmikrober reglera produktionen av biokemikalier, som serotonin, som stimulerar neuronalaisk aktivitet.

Kan bli nya behandlingar

Människans hjärna är dock mycket mer komplex än en gnagares eller en fisks hjärna, men de delar ändå vissa likheter.

Det är också rimligt att det är av nytta för bakterier, oavsett var de bor, att hjälpa sina värdar. När vi interagerar med andra människor hjälper vi våra bakterier att spridas och det ligger i mikrobernas intresse att göra sin livsmiljö så gynnsam som möjligt för deras egen överlevnad.

Forskarna menar att bättre förståelse av de här processerna kan leda till banbrytande behandlingar av ett flertal psykiska tillstånd.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Bidrar vår tarmflora till ökningen av prostatacancer?