Vi matas ständigt med råd om hur vi ska lyckas i arbetslivet. Men tänk om råden vi lyssnar på faktiskt gör mer skada än nytta?
Psykologen: Så genomskådar du ruttna råd på jobbet
Mest läst i kategorin
“Inget är svårare att ta död på än en dålig idé”, skrev Julia Cameron i sin bok The Artist’s Way från 1992.
Dåliga idéer har en förmåga att överleva och spridas, envist som ogräs – även när de motbevisats.
Särskilt på jobbet – kanske främst inom karriärrådgivning och HR – tycks vissa råd vara odödliga, trots att forskning visar att de snarare stjälper än hjälper.
Det kan handla om klyschor som ”Håll dig till din roll” eller ”Vänta på din tur” – trots att studier visar att initiativ och anpassningsförmåga ofta är nyckeln till framgång.
Eller det klassiska ”Fake it ’til you make it” – en uppmaning som lätt kan slå över i ren bluffmentalitet.
Råden må låta ofarliga – till och med hjälpsamma.
Men enligt psykologiprofessorn Sunita Sah kan de i själva verket stå i vägen för din karriär – och kosta dig både tid och möjligheter.
Vill du läsa mer? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Därför faller vi för dåliga råd
I sin forskning vid Cornell University har Sunita Sah studerat varför vi så ofta accepterar tveksamma råd. Enligt henne handlar det bland annat om att vi:
- Förväxlar auktoritet med trovärdighet: Om en chef säger något låter det som en order – även om rådet är uselt. Studier visar att vi är mer benägna att lyssna på personer vi uppfattar som experter, även om rådet går emot vår egen bedömning.
- Har ”insinuationsångest”: Att ifrågasätta ett råd kan kännas som att ifrågasätta den som ger det – och det vill vi helst undvika, särskilt om det är en chef. Vi oroar oss för att verka svåra eller illojala och följer därför råd vi egentligen inte tror på.
- Underskattar vår egen expertis: Många känner att det är tryggare att följa någon annans råd än att fatta egna beslut. På så sätt slipper man ansvaret om något går fel. Men detta kan leda till att vi agerar mot vårt eget bästa.
Läs även: Oersättlig resurs – så lyckas du på jobbet. Dagens PS
Senaste nytt
Så slipper du att fastna i dåliga råd
Att bara ignorera alla råd är förstås ingen lösning.
Istället gäller det att utveckla en strategi för att sålla bort de dåliga. Sunita Sah rekommenderar följande:
1. Pausa och analysera:
Innan du följer ett råd, pausa och ställ dig själv några viktiga frågor:
- Stämmer det här med mina mål och värderingar?
- Löser det verkligen problemet eller är det bara en snabb lösning?
- Vem gynnas mest av att jag följer rådet?
“Att ge dig själv det här utrymmet gör att du kan gå från en reaktiv respons till en genomtänkt sådan”, skriver Sah i Fortune.
2. Utvärdera källan:
Är rådet verkligen tänkt att hjälpa dig, eller kan det finnas dolda motiv? En chef som säger ”hålla dig till din roll” kan vara mer intresserad av att behålla kontroll än att se dig utvecklas.
3. Våga fråga:
Många tveksamma råd kollapsar om man ställer rätt frågor. Exempelvis:
- Vad är anledningen till det här rådet?
- Har det här faktiskt fungerat tidigare?
- Hur hänger det här ihop med mina mål?
4. Lita på din egen bedömning:
Forskning visar att vi ångrar oss mer när vi följer dåliga råd vi egentligen ifrågasatte än när vi tar egna beslut och misslyckas.
Skapa din egen väg
Att säga nej till dåliga råd gör dig inte besvärlig – det gör dig genomtänkt, menar författaren Jim Bright.
Det öppnar också upp för bättre beslut och en arbetsmiljö där ifrågasättande är en styrka snarare än en svaghet.
“Låt dig inte frestas att följa välmenande råd utan att först granska dem kritiskt. Fråga dig varför du får just det här rådet – och vilka råd du inte får höra”, skriver Bright i SMH. Han fortsätter.
“Kräv att få se bevis för att rådet du blir erbjuden faktiskt är korrekt, sant och användbart. Delta i kampen för att rensa ut dåliga idéer – och var ständigt på din vakt, för de har en förmåga att dyka upp igen”.
Läs också:
Toppcheferna överens: Det avgör om du får jobbet. Dagens PS
Techmiljardären: Detta ska du absolut inte göra på jobbet. Dagens PS
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.