Visselblåsare hämnas chefer – missbrukar lagen

Det var tvärt om så att de flesta ärenden var att betrakta som skeva juridiskt, konstaterar forskaren Gustaf Kastberg Weichselberger som gjorde kartläggningen med kollegan Emma Albertsson.

“Vi ser hur chefer anmäls, misstänkliggörs och stängs av från sina jobb på ibland problematiskt svaga grunder, och utan att alltid få full kännedom om varför. Det är ett förfarande jag inte tror skulle accepteras i någon annan situation på arbetsmarknaden”, säger Gustaf Kastberg Weichselberger till Chef.

Medarbetare utsätter chefen för vendetta

Oscar Fredriksson, arbetsrättsexpert, har tidigare varnat i tidningen för att oskyldiga chefer riskerar att utsättas för anonyma visselblåsningar för att de kanske kommit på kant med någon medarbetare som vill hämnas.

Det kan resultera i att chefen stängs av och i förlängningen förlorar sitt jobb. Många chefer känner ig rättslösa och har svårt att värja sig mot anonyma anklagelser.

Samtidigt är det inte den utvidgade visselblåsarlagens avsikt, utan den är till för att rapportera om missförhållanden på arbetsplatser och myndigheter och som det finns ett allmänt intresse kring. Tanken är att den relativt nya lagen ska komplettera det grundlagsstadgade meddelarskyddet.

Det är tanken med lagen för visselblåsare

Men det utnyttjas av många varav en del kanske är missnöjda med sin lön, organisationen eller på annat sätt har hamnat i konflikt med sin chef.

Visseblåsarlagen infördes i Sverige i mitten av december 2021 och började gälla fullt ut två år senare, alltså den 17 december 2023.

Den är till för exempelvis anställda, volontärer, praktikanter och konsulter som ska kunna berätta om missförhållanden på jobbet utan att drabbas av repressalier.

Läs också: Jurist: Hot mot chefer “som bara sköter sitt jobb” Dagens PS

Läs även: Di: Visselblåsare varnade FI om penningtvätt i storbank Dagens PS