Storbritannien leder ligan medan Frankrike halkar efter, i kulturkriget om distansarbetet. Men vad beror denna stora splittring på, och var placerar sig Sverige?
Kulturkriget som splittrar Europa
Matilda Habbe
Uppdaterad: 02 juli 2024Publicerad: 02 juli 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sedan pandemin slog till har distansarbete blivit en het potatis i Europa.
Men medan britterna omfamnar sina hemmakontor har länder som Frankrike och Grekland halkat efter.
“Det pågår ett kulturkrig just nu”, säger professorn Mark Mortensen.
En ny arbetsvärld
Någon gång mellan mars 2020 och slutet av 2021 slutade kontorsarbete vara en grej.
Kontoren finns kvar och arbetet likaså, men den självklarhet som fanns i att arbete måste utföras på plats är som bortblåst.
Hemmakontoret blev först en nödvändighet, sedan ett permanent alternativ.
Nu rasar en stridsfråga världen över, där arbetstagare kämpar mot arbetsgivare om var arbetet ska utföras och vem som faktiskt ska få bestämma.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Storbritannien toppar ligan
Så, hur ser det ut i Europa? Enligt den globala undersökningen G-SWA leder Storbritannien överlägset.
Den genomsnittlige brittiske akademikern jobbar dubbelt så mycket hemifrån som sin franske kollega, och tre gånger mer än grekerna. Landet Lagom hamnar i sin tur någonstans i mitten.
Distansarbetsdagar per vecka
- Storbritannien: 1,8 dagar (samma som USA)
- Tyskland: 1,5 dagar
- Sverige/Nederländerna/Italien/Spanien: 1,2 dagar
- Portugal: 1 dag
- Frankrike: 0,9 dagar
- Danmark: 0,8 dagar
- Grekland: 0,6 dagar
Varför denna skillnad?
Vad är det som gör att vissa länder älskar sitt hemarbete?
Enligt Mortensen handlar det om en nationell kultur av individualism.
ANNONS
Länder med hög individualism som Storbritannien, Sverige och Nederländerna pushar mer för distansarbete medan kollektivistiska länder som Japan och Kina ser mycket mindre av detta fenomen.
Britternas (och svenskarnas) kärlek till hemarbetet syns också i hur villiga folk är att lämna sina jobb om de tvingas tillbaka till kontoret.
Enligt en undersökning från Randstad är 55 procent av britterna redo att säga upp sig, jämfört med bara 23-26 procent av fransmännen, tyskarna och italienarna.
Och svenskarna?
Enligt en undersökning från Owl Labs skulle 42 procent söka nytt jobb om de tvingades tillbaka till kontoret.
Vad händer med arbetsmarknaden?
Efterfrågan på flexibla arbetsarrangemang är hög, även i länder med låg distansarbetsnivå som Grekland och Turkiet.
“Våra data visar att yrkesverksamma inte är villiga att ge upp den flexibilitet och balans mellan arbete och privatliv som kommer med distans- och hybridroller. Konkurrensen om dessa jobb är på en hög nivå”, säger karriärexperten Charlotte Davies till Fortune.
ANNONS
Men Mortensen är skeptisk, och menar att det kan ha negativa effekter på arbetsmarknaden.
“Det driver mig till vansinne när folk använder pandemidata och säger att det fungerade då, vilket var en tid av existentiell rädsla och inga andra alternativ”, säger han.
Han pekar på de sociala relationernas förfall och minskad kreativitet som nackdelar med för mycket distansarbete.
Dessutom kan företag som inte har möjlighet att erbjuda flexibla arbetsarrangemang förlora talang till konkurrenter som gör det.
“Bara för att företaget inte föll samman på två år betyder det inte att distansarbete är det bästa för organisationen nu”, avslutar Mortensen.
Läs också:
Det här gör vi när vi “jobbar” hemifrån. Dagens PS
Morot eller piska: Kan högre löner fylla kontoret? Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
Chefslinjen, bara för chefer
Chefslinjen, bara för chefer. Med Unionen Chef har du alltid någon att fråga. Vi ger snabba svar på alla de frågor du har som chef och om de villkor som gäller i din anställning.
Kontakta Unionen Chef
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
