Största hotet mot börsen – se kurvan

Den visar korrelation mellan penningmängden (M2) och konsumentprisindex (inflation) i USA sedan 1941.

Historiskt har tillväxten i penningmängden och konsumentprisindex följts åt, med en viss eftersläpning.

Förra årets ökning av penningmängden i USA är den högsta under mätperiodens 79 år. Med råge.

Om inte den här långvariga korrelationen ska brytas så ska konsumentprisindex börja stiga i USA 2021.

Det är i det här perspektivet man ska se den amerikanska centralbankens beslut förra året att tillåta en högre inflation innan räntehöjningar blir aktuella.

Räntehöjning

Men marknaden börjar, i alla fall i USA, diskontera en tidigareläggning av första räntehöjningen.

Prognosmakarna har i takt med stimulanserna och den ökade penningmängden flyttat fram tidpunkten när den första räntehöjningen förväntas komma i USA.

Nu verkar konsensus ligga kring mitten av 2022.

Diagrammet avser USA, men det ser i stort sett likadant ut med ökning av penningmängden i de flesta större länder.

Centralbankerna och finanspolitiken har ju varit ganska likartade i världen under fjolårets pandemi.

Dyrare bolån

Det här kan bli det största hotet mot aktiemarknadens fortsatta resa norrut. En högre inflation och ränta innebär att avkastningskravet höjs på investeringen, viket gör att priset på tillgången åsätts ett lägre pris.

Vidare så medför en högre ränta dyrare bolån vilket får effekt på den privata konsumtionen, som beroende på land står för 50 – 80 procent av BNP.

Den här negativa spiralen är naturligtvis centralbankerna och politikerna medvetna om. Det finns många spakar att dra i. Fortsatta stimulanser är en. Det kommer att bli ett spännande 2021.