Schweiz nya pumpkraftverk – ”400 000 bilbatterier”

CNN beskriver det hela som ett gigantiskt ”vattenbatteri” och som avgörande för den europeiska energiförsörjningen. Men pumpkraftverk är ingen ny uppfinning utan mer än hundra år gammal. Det bygger på att vatten förvaras i två reservoarer, med en höjdskillnad mellan sig.

Vattnet pumpas upp till den högre reservoaren när man får överskott i elproduktionen från exempelvis sol- eller vindkraft. Då fungerar anläggningen som energilagring. När det inte blåser och solen inte lyser uppstår elbrist. Man kan då släppa ner vattnet till turbinerna och på nytt producera el.

Även om tekniken är gammal rymmer det nya pumpkraftverk, Nant de Drance, som har byggts i Schweiz, stora mängder energi.

Pumpkraftverket är imponerande stort och har tagit 14 år att bygga. Det består av 17 kilometer underjordiska tunnlar som man har grävt ut genom Alperna, med 600 meter ner till de turbiner som finns på pumpkraftverkets nedre del.

Det har byggts av två redan existerande vattenreservoarer, där den ena har höjts upp över 20 meter för att fördubbla kapaciteten.

Det nya i Nant de Drance är dessutom pumpturbiner med variabel hastighet, säger Pascal Radue, vd för Renewable Energy Hydro, bolaget som har bidragit med kraftverkets utrustning.

“Med en turbin med fast hastighet måste man vänta tills kraftverket går i exakt rätt hastighet för att synkroniseras till nätet”, säger Radue, som menar att det är slöseri med tid och kan riskera strömavbrott.

Pumpkraftverk del av lösningen

Vattenkraftverk med pumplager är egentligen mindre effektiva än den typ av vattenkraft som är vanligast i Sverige. Här använder elbolagen naturliga älvar, vilket egentligen är mer effektivt. På ett liknande sätt har man tidigare gjort i Schweiz. Men på de flesta ställen saknas de geografiska förutsättningarna för den sortens elproduktion. Därför kan pumpkraftverk komma att få en allt viktigare roll i elsystemet när energi ska lagras för att sedan kunna användas i en bristsituation.

Dessutom finns det en fördel med att systemet är slutet – den omgivande naturen och djurlivet skadas inte på samma sätt som exempelvis vid dammbyggen.

Även om det har kostat 2 miljarder dollar att bygga anläggningen kan den komma att spela en viktig roll för att göra det europeiska elnätet mer stabilt.

Europas stora ambitioner om klimatomställning kräver kommer att kräva mer förnybar elproduktion, men också mycket större lagringsakapacitet eftersom förnybar el varken framställs eller konsumeras i jämn takt. Fram till 2030 behövs 200 gigawatts lagringskapacitet, och 2020 tillkom bara 8 gigawatt.

Nant de Drance har nu alltså ökat Schweiz installerade energikapacitet med 33, och gör att landet tar på sig ledartröjan på kontinenten.

Vad som är glädjande är också att samma team som byggde Nant De Drance har identifierat 600 000 platser på jorden där man skulle kunna lagra energi på samma sätt. Bara en procent skulle behöva användas för att säkra all nödvändig energilagringskapacitet i dag, anser teamet.