Sveriges plan för elnätet 60 år gammal, och stämmer inte alls med hur landets elbehov ser ut idag. Urbanisering och digitalisering göra att kapaciteten i elnäten snart inte räcker till för storstadsregionerna.
Plan för elnät 60 år – för trångt för dagens behov
Mest läst i kategorin
När stamnätet i Sverige byggdes på 1930-talet innebar det att svenska kraftverk kunde samköra el över hela Sverige. De regionala och lokala elnät som används idag byggdes under 1960- och 1970-talen, vilket betyder att de är dimensionerade efter de bedömningar om samhällsutveckling som gjordes då. De nästan 60 år gamla bedömningarna är inte i närheten av vad vårt urbaniserade och digitaliserade samhälle behöver.
För trånga elnät
Framförallt är det storstadsområdena runt Stockholm, Göteborg och Malmö som har ett elnät som kan bli för trångt när som helst.
“Stockholm och Malmö har redan akut elnätsbrist”, säger Erik Axelsson, affärsutvecklare på Göteborg Energi på företagets webbsajt. “När bageriet Pågen ville bygga ut sin produktion i Malmö blev det problematiskt då man inte kunde garantera dem tillräckligt med el. I Stockholm ser vi att utökning av tunnelbanor och elbussar har problem. I Göteborg ökar elbehovet. Här är kapacitetsbristen inte långt borta.”
Stora delar av landets elproduktion sker i norr. Elanvändningen är däremot störst i de södra delarna av landet. Och när efterfrågan ökar krävs också ökad kapacitet i kraftledningarna. Sveriges plan för elnätet är 60 år gammal, och samhället man tänkte sig då har sprungit långt förbi förutsägelserna.
“Vidga flaskhalsar”
“Vi har en överföringsbrist från norr till söder och i storstadsregionerna måste man vidga en del flaskhalsar. Egentligen är det inte så svårt att åtgärda det, men det är dyrt och tar tid”, säger Erik Axelsson.
Sverige producerar nog mycket el för att täcka det inhemska behovet, elenergi och effekt finns – det är nätkapacitet som fattas. Det går alltså inte att transportera elen för att möta efterfrågan i andra delar av landet.
Digitalisering, nyetableringar, elektrifiering av fordonsflottan, nya batterifabriker och serverhallar kräver ökad elnätskapacitet. Om inte nätkapacitetsbristen löses kan det bli så att elektrifiering av transporter och industrier stannar av. Enligt Erik Axelsson måste man satsa på att bygga ut elnätet. Också lösningar där en del användare minskar sitt elbehov under vissa tider kan bidra. Att utnyttja fjärrvärmenätens möjlighet att producera el via kraftvärmeverk är också det något som borde utnyttjas bättre.
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.