Rapport: Krisstöden mindre än det påstås

Svenskt Näringsliv har räknat ut hur stora krisåtgärderna är i praktiken. Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) hamnar notan för staten på omkring 374 miljarder kronor och enligt Andersson har skattebetalarna “aldrig tidigare räddat så här många företag”.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, ser mer sansat på saken:

“Trots att det har skett ett antal förlängningar av stöden, så bedömer vi att näringslivsåtgärderna kommer att bli billigare än budgeterat. Hittills har 87 miljarder använts, vilket motsvarar 1,3 procent av BNP. Det låter ibland som att allt går till företagen, men det är helt fel”, säger Frycklund i ett pressmeddelande och betonar att exempelvis permitteringsstödet till företag inte är ett rent företagsstöd, vilket det påstås.

Liknar stödet till korttidsarbete vid a-kassa

Det är rent av missvisande, säger han.

“Det största stödet har varit till korttidsarbete. Det har varit en effektiv åtgärd för att rädda jobb men det fungerar i praktiken som en förstärkt a-kassa då varenda krona har skickats vidare till de anställda. Egentligen är detta inget företagsstöd, även om företagen tycker att stödet är bra.”

Svenskt Näringsliv konstaterar även att det är stora skillnader på riktade statsstöd till kommuner och myndigheter jämfört med stöden till företagen.

“Krisåtgärderna till näringslivet blir billigare på grund av att endast de företag som kan uppfylla ansökningsvillkoren till slut får pengar. Hos kommuner och myndigheter finns inga krav på prestation på motsvarande sätt”, säger Jonas Frycklund, som överlag är positiv till statens krisåtgärder till företagen då detta förhindrat en svensk konkursvåg.

Han är dock kritisk till byråkratin som omger ansökningarna om företagsstöd och att företagen tvingas vänta på tok för länge på ersättning.

Läs även: Näringslivstoppen sågar sega vaccin-tempot »