Elberedskap är i fokus i spåren av kriget i Ukraina och ett spänt internationellt läge. Sverige saknar beredskap om krisen kommer hit.
Trots EU-krav: Sverige saknar beredskap
Mest läst i kategorin
En månad före julafton 2017, 24 november, antog EU-kommissionen förordningen 2017/2196 ”Om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet”.
På en något smidigare svenska skulle vi kalla ämnet ”elberedskap”.
EU-förordningen var bindande för medlemsländerna och ska definiera hur tillförlitligt ett lands elsystem skulle vara i ett krisläge.
Enligt EU-förordningen ska varje land ha tre planer – en systemskyddsplan (klar senast 2018), en återuppbyggnadsplan (klar 2018) och en provningsplan (klar och godkänd av Energimarknadsinspektionen 2019).
Snabb och effektiv insats
När EU definierar de olika planerna handlar systemskyddsplanen om åtgärder för att hantera nöddrift och återuppbyggnadsplanen om att man ska ha förberett samverkan för att snabbt och effektivt bygga upp elsystemet igen efter ett nätsammanbrott.
Provningsplanen ska visa att utrustningen och resurserna i de två första planerna testas så att de fungerar i skarpt läge.
I spåren av Rysslands attack mot Ukraina har elberedskapen kommit i fokus.
Regeringen har föreslagit åtgärder för att snabbt kunna aktivera civilplikten för att stärka Sveriges beredskap, skriver Energiföretagen.
Senaste nytt
Civilplikten aktiverad
En åtgärd är att skriva in personer med tillräcklig kompetens för civilplikt inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.
Energibranschen välkomnar att man aktiverar civilplikten.
”Ett snabbspår för el är viktigt då branschen har ett stort behov av montörer och underentreprenörer för uppgiften att skapa en motståndskraftig elförsörjning vid höjd beredskap och krig”, säger Energiföretagens vd Åsa Pettersson.
Kan besluta om beredskap
Elberedskapslagen från 1997 ger statliga Svenska kraftnät möjlighet att besluta att elföretag ska vidta beredskapsåtgärder.
”Elberedskapslagen innehåller en skyldighet för elföretagen att anmäla vissa förändringar i anläggningar eller i verksamheten”, skriver Svenska kraftnät.
Syftet med anmälningsplikten är dels att beredskapsåtgärder ska bli kostnadseffektiva och dels att Svenska kraftnät ska ha en väl uppdaterad kunskap om elförsörjningen och dess förmåga att fungera i kris.
Sverige saknar beredskap
Men när det gäller EU-förordningen från 2017 lever Sverige inte upp till regelverket – och Svenska kraftnät tillhör dem som finns på de anklagades bänk.
Ett tillsynsärende är igång och snart kan ett andra startas.
Sverige saknar grundläggande delar i vad EU-direktiven kräver.
Vi har inga fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser, skriver DN.
Försvann i avregleringen
En del i problemet är att nästan alla svenska reservkraftverk stängdes efter privatiseringen och avregleringen av elmarknaden 1994.
Då försvann ungefär en tiondel av Sveriges hela kapacitet för elproduktion.
”Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte någon av planerna är på plats efter så många år. Sverige är nu ett av få länder utan godkänd komplett provningsplan. Det är ett underbetyg. Det är väldigt angeläget att få ordning på planerna”, slår Energimarknadsinspektionens Anna Carlén fast hos DN.
Inspektionen är tillsynsmyndighet i sammanhanget.
Elräkningen dubbelt så dyr för småföretag – Dagens PS
Energiförsörjning i krisläge – maxar kolkraften – Dagens PS
Uniper säger nej till ny svensk kärnkraft – Dagens PS
ANNONS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.